Järntillskott spelar en avgörande roll för spädbarn och barn i låginkomstländer. Låga amningsfrekvenser och ett otillräckligt intag av näringsrik mat ökar risken för järnbrist, vilket i sin tur kan leda till järnbristanemi – ett av de vanligaste näringsproblemen hos små barn världen över.
Familjer med låg inkomst har ofta svårare att upprätthålla en järnrik kost. Dessutom ammar kvinnor med låg inkomst mindre ofta, vilket försämrar spädbarnets möjlighet att lagra tillräckliga mängder järn under de första levnadsmånaderna. Friska, fullgångna spädbarn föds normalt med ett järnförråd som räcker i fyra till sex månader, och järnet från bröstmjölk tas upp mycket effektivt av kroppen.
Järnbristanemi uppstår när kroppens dagliga behov av järn överstiger intaget, ofta på grund av en kost med för lite järn. Vissa grupper är särskilt utsatta: kvinnor i fertil ålder, gravida kvinnor, spädbarn med låg födelsevikt eller födda för tidigt, samt äldre spädbarn och småbarn vars näringsbehov ökar snabbt under tillväxtperioden.
Det finns inget fastställt rekommenderat dagligt intag (RDI) av järn för spädbarn yngre än sex månader, eftersom deras medfödda järnförråd normalt täcker behovet. Spädbarn som inte ammas bör däremot få järnberikad modersmjölksersättning för att säkra tillförseln. De rekommenderade intagen varierar beroende på ålder.
Den bästa källan till järn i kosten kommer från animaliska livsmedel som kött, fisk och fjäderfä, eftersom kroppen lättare tar upp detta så kallade hemjärn. Växtbaserade livsmedel som är berikade eller förstärkta med järn – exempelvis spannmålsprodukter och gröt – bidrar dock också värdefullt till det totala intaget, särskilt där animaliska livsmedel är svåra att få tag på eller dyra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online