
Symtomen på adhd (attention deficit hyperactivity disorder) förväxlas ofta med normalt beteende hos barn, till exempel svårigheter att koncentrera sig, impulsivitet och att lätt blir distraherad. Vid verklig adhd brukar symtomen visa sig mellan tre och sex års ålder, och de kan variera kraftigt mellan olika barn. Det finns flera bedömningsinstrument som används för att identifiera personer med adhd, och eftersom ingen enskild test räcker för att ställa en diagnos är samstämmigheten mellan flera olika tester av största vikt.
Conners Teacher Rating Scale-Revised (CTRS-R) är ett test med 28 frågor som används för att bidra till diagnostik av adhd hos barn i åldern 3–17 år. Skalan har visat sig vara mycket effektiv för att skilja hyperaktiva barn från barn utan hyperaktivitet samt från barn med inlärningssvårigheter. Testet används även för att utvärdera effekterna av medicinering.
Child Behavior Checklist (CBCL) har gett goda resultat när det gäller att identifiera adhd hos barn från 4 till 16 års ålder. Detta bedömningsinstrument analyserar ett brett spektrum av beteendemönster och förmågeområden och kan generera så kallade T-poäng i resultaten. CBCL finns dessutom i en version för lärare som liknar föräldraformuläret och som används för att bedöma adhd hos barn i åldern 4–18 år.
Detta bedömningsinstrument finns i två varianter – ett formulär för föräldrar och ett för lärare. Den som fyller i formuläret går igenom en lista med beteenden och anger hur väl de stämmer överens med barnets faktiska beteende. Frågorna kan exempelvis lyda: "Bråkar barnet ofta med vuxna?", "Svarar barnet innan frågan hunnit ställas klart?" eller "Har barnet svårt att koncentrera sig vid lek eller under en uppgift?" Bedömaren får sedan ange om beteendet förekommer "mycket ofta", "inte alls" eller något däremellan.
En medicinsk undersökning är ett annat viktigt redskap för att identifiera möjliga orsaker till uppmärksamhets- och beteendeproblem. Blyförgiftning och epileptiska anfall är två exempel på tillstånd som ibland kan ge liknande symtom som adhd. En läkarbedömning behövs också för att avgöra om det finns faktorer som talar emot behandling med receptbelagda läkemedel mot ouppmärksamhet eller hyperaktivitet. Har barnet astma eller hjärtproblem kan vissa läkemedel vara olämpliga och i värsta fall orsaka allvarliga hälsokonsekvenser.
Det är också värt att komma ihåg att en läkares intervju och bedömning kan vara subjektiv. I klinisk forskning har man noterat en så kallad "läkarmottagningseffekt", där barnet är koncentrerat under själva besöket men uppvisar motsatta beteenden hemma eller i skolan. Därför bör den medicinska undersökningen alltid kombineras med information från både föräldrar och skola.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online