Andra arter når vuxen ålder mycket snabbare än människan, som förblir beroende av sina föräldrar i flera år. De första levnadsåren är en avgörande formativ period för karaktärsutvecklingen. Försummelse inom något område under denna tid kan få en kumulativ påverkan på barnets karaktär resten av livet.
Moderns roll är avgörande för barnets karaktärsutveckling.
I boken "Early Childhood Counts: A Programming Guide on Early Childhood Care for Development" hävdar författarna Judith L. Evans, Robert G. Meyers och Ellen Ilfield att månaderna omedelbart efter födseln är en kritisk period för hjärnans mognad. Det är nämligen under dessa månader som antalet synapser – de kopplingar som gör lärande möjligt – ökar hela tjugo gånger. Detta innebär att varje form av försummelse, oavsett om det gäller näring eller interaktion, skapar en betydligt större risk för att barnet senare utvecklar karaktärssvårigheter, exempelvis beteendemässiga, kognitiva eller emotionella problem.
När barnet börjar lära sig språk blir kommunikationen mellan förälder och barn enklare.
Med språket börjar barnet lära sig att kontrollera sina impulser genom ord. I boken "The Magic Years: Understanding and Handling the Problems of Early Childhood" menar Selma H. Fraiberg att språket gör allt enklare för barnet. Ordet "hej då" gör till exempel att barn kan skiljas från sina föräldrar på ett smidigare sätt, medan orden "god natt" får dem att känna sig tryggare inför läggdags. Det innebär att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att hjälpa barnet lära sig språk, eftersom språket gör vardagliga ritualer lättare att hantera – vilket i sin tur påverkar karaktären, exempelvis när det gäller separationsproblem senare i livet.
Ett barn med socialt känslig karaktär blir en god tillgång för samhället.
Mellan tre och sex års ålder går barnet från att tro att det självt är universums centrum till att inta en mer ödmjuk position i den mänskliga gemenskapen. Enligt Fraiberg är detta de år då barnet utvecklar "social känslighet". Därför är det viktigt att barnet omges av stabila och kärleksfulla människor i en trygg och kärleksfull miljö, för att kunna utveckla en socialt känslig karaktär – det vill säga en karaktär där barnet tar hänsyn till andra människors känslor lika väl som sina egna.
Ett barn med disciplin värdesätter samarbete och självkontroll i sina handlingar.
Disciplin är ett ord som fått ett dåligt rykte, eftersom det ofta ses som synonymt med bestraffning, särskilt kroppsstraff. Fraiberg menar dock att disciplin, i sin mest genuina definition – "träning som utvecklar självkontroll, karaktär samt ordning och effektivitet" – är viktig, eftersom den hjälper barnet att samarbeta och att utöva kontroll över sina egna handlingar.
Vid tre års ålder har barnet bättre självkontroll, men ingen medvetenhet om den.
Fraiberg noterar att de flesta barn vid tre års ålder har förbättrad självkontroll, men ännu inget samvete i ordets strikta mening. Självkontrollen bygger fortfarande huvudsakligen på föräldrarnas godkännande eller ogillande. Ett samvete består av normer och förbud som har tagits över av personligheten och som styr beteendet inifrån. Denna typ av samvete framträder inte förrän vid fem–sex års ålder och blir en permanent och stabil del av karaktären först vid nio–tio års ålder.
Föräldrar bör inte spela med på barnets irrationella rädslor.
Fraiberg har funnit att föräldrar ofta inte bidrar till en positiv karaktärsuppbyggnad när de jagar monster under sängen eller spöken i garderoben. Det är bättre att ta rädslorna på allvar, hantera dem öppet och hjälpa barnet att bemöta dem på samma sätt. Barnet måste lära sig att hantera sina irrationella rädslor – föräldrarna ska alltså inte låtsas som att monstren faktiskt skulle kunna finnas där. Spelar föräldrarna med uppmuntras istället känslor av hjälplöshet och försvarslöshet inför inbillade faror, vilket kan leda till att barnets karaktär senare i livet präglas av överdriven aggressivitet och trots.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online