Även om vissa skillnader i hälsovården har eliminerats under de senaste åren, drabbar många av dem fortfarande barn från etniska minoriteter. Enligt en studie från 2008 som publicerades i National Healthcare Quality and Disparities Reports kvarstår betydande skillnader när det gäller kvaliteten på den vård som minoritetsbarn får.
En nationell studie från 2006, utgiven av Center for Advancement of Underserved Children, konstaterade att minoritetsbarn upplevt ett flertal medicinska skillnader. Studien visade bland annat att tillgången till medicinska tjänster och vård är begränsad för dessa barn – ett problem som ser olika ut beroende på vilken grupp man tittar på.
Skillnaderna i vården av afroamerikanska barn märks framför allt inom områdena beteendeproblem, talproblem och hudsjukdomar. Barn med astma får dessutom otillräcklig vård, och tillgången till nödvändiga läkemedel är begränsad.
Precis som afroamerikanska barn saknar latinska barn ofta tillgång till receptbelagda läkemedel. De har inte heller regelbunden tillgång till hälsovård eller sjukvårdsförsäkring, vilket gör att många sjukdomar upptäcks sent eller inte behandlas alls.
Barn med ursprung bland Nordamerikas urfolk saknar likaså regelbunden tillgång till medicinsk vård och tandvård. De drabbas dessutom oftare av hörsel- och synproblem och besöker akutmottagningen regelbundet, ofta i stället för att få kontinuerlig primärvård.
Barn med asiatiskt eller stillahavskulturellt ursprung (Asian Pacific Islanders) har den största bristen på tandvård och oral hälsa. De besöker sällan läkare – ofta inte ens en gång per år – och saknar resurser för specialiserad medicinsk vård.
För att minska dessa skillnader krävs riktade insatser: bättre tillgång till sjukvårdsförsäkring, fler vårdinrättningar i utsatta områden samt ökad medvetenhet bland vårdpersonal om de kulturella och språkliga barriärer som många familjer möter. Endast genom sådana åtgärder kan alla barn få samma chans till en god hälsa, oavsett etnisk bakgrund.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online