De flesta upplever då och då ett obehagligt, skarpt ljud som får oss att rygga till eller skydda öronen med händerna. Barn med auditiva sinnesproblem uppfattar vardagsljud på ett annat sätt – de reagerar ofta som om varje ljud vore obehagligt högt, eller så har de en svagare reaktion än vad som är normalt. Genom att lära dig känna igen symtomen kan du bättre hjälpa ditt barn att hantera sin ljudmiljö.
Se hur ditt barn reagerar på plötsliga eller höga ljud. Täcker hen för öronen och försöker aktivt undvika ljudet kan det tyda på överkänslighet för auditiva stimuli. Reagerar barnet däremot inte alls kan det vara ett tecken på underkänslighet.
Lägg märke till hur barnet beter sig när hen utsätts för starka ljud. Ett barn med auditiv överkänslighet kan verka desorienterat och förvirrat, bli mindre samarbetsvilligt eller vägra delta i aktiviteter hen annars gillar.
Kontakta ditt barns lärare och fråga om beteendet i klassrummet. Hur reagerar barnet på visslingar, brandlarm eller fordonshorn? Vissa barn reagerar starkt negativt på sådana ljud, medan andra fryser till helt eller verkar helt oberörda när larmet går.
Fundera över hur ditt barn reagerar på typiska vardagsljud, som dammsugaren, hårtorken eller toalettspolningen. Ett barn med ljudkänslighet försöker ofta undvika dessa situationer så långt det är möjligt.
Barn med auditiv överkänslighet lägger ofta märke till små ljud som de flesta inte ens registrerar – ett tickande ur, brummet från kylskåpet eller prat i rummet bredvid. Uppmärksamheten på dessa ljud kan bli så stor att den stör barnets vardag, lek och koncentration.
Om du misstänker att ditt barn har ett auditivt sinnesproblem, kontakta barnavårdscentralen eller en arbetsterapeut/logoped. En utredning kan kartlägga barnets ljudkänslighet, och med rätt stöd och anpassningar – exempelvis hörselskydd i bullriga miljöer eller förberedelser inför ljudstarka situationer – kan många barn få det betydligt bättre i sin vardag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online