
ADHD och cyklotymi är två tillstånd som ofta förekommer samtidigt hos barn. ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör det svårt för barn att bibehålla uppmärksamheten och att kontrollera hyperaktivt och impulsivt beteende. Cyklotymi, eller cyklotymiskt syndrom, beskrivs ofta som en lindrigare form av bipolär sjukdom.
Enligt Drugs.com kännetecknas cyklotymisk störning av lindriga till måttliga episoder av mani och depression. Till skillnad från vid helt utvecklad bipolär sjukdom behåller personen med cyklotymi kontakten med verkligheten under de växlande episoderna av högt och lågt stämningsläge. ADHD å andra sidan kännetecknas av svårigheter att koncentrera sig, bibehålla uppmärksamhet och kontrollera impulser.
En studie publicerad av National Institutes of Health visade att barn med cyklotymi löper ökad risk att utveckla ADHD. Omvänt visade studien även att barn med ADHD har en förhöjd risk att senare utveckla bipolär sjukdom. Detta tyder på ett verkligt samband mellan tillstånden, som kan ha både genetiska och neurobiologiska förklaringar.
Bipolär sjukdom och cyklotymi kan i vissa fall feltolkas som ADHD, och tvärtom. Symtomen överlappar delvis – exempelvis kan rastlöshet, koncentrationssvårigheter och nedsatt impulskontroll förekomma vid båda tillstånden. Samtidigt är det vanligt att diagnoserna faktiskt förekommer tillsammans, vilket gör en noggrann utredning av en specialist extra viktig.
Cyklotymi behandlas vanligtvis med samtalsterapi i kombination med läkemedel såsom litium, valproat, karbamazepin (Tegretol), lamotrigin (Lamictal), oxkarbazepin (Trileptal), gabapentin (Neurontin), zonisamid (Zonegran) eller topiramat (Topamax).
ADHD behandlas oftast antingen med centralstimulerande läkemedel, icke-stimulerande läkemedel eller antidepressiva läkemedel, ofta i kombination med psykoedukation och beteendeterapeutiska insatser.
Vissa läkemedel som ordineras mot ADHD kan faktiskt förvärra symtomen vid cyklotymi. Därför är det avgörande att läkemedelsbehandlingen väljs noggrant och följs upp regelbundet av en läkare, helst inom barn- och ungdomspsykiatrin. En nära dialog mellan vårdpersonal, barnet och föräldrarna ökar chanserna till en trygg och effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online