Perioden som inom barnutvecklingen brukar kallas "ett års ålder" omfattar intervallet mellan 12 och 24 månader. Under denna tid sker en explosionsartad tillväxt. Ettåringar gör betydande framsteg fysiskt, motoriskt, kognitivt, språkligt samt socialt och psykologiskt. Det är vid denna ålder som barnet lämnar spädbarnsstadiet bakom sig och blir ett småbarn.
En ettåring väger omkring tre gånger sin födelsevikt. Tillväxttakten börjar nu sakta ner. Huvudet ökar långsamt i storlek med cirka 1,3 centimeter var sjätte månad, och skallbenen blir tjockare. Benen är fortfarande något böjda, men detta rättas till i takt med att barnet börjar gå. När gångfasen inleds börjar barnet också tappa det karakteristiska "babyfettet".
Barnet förbättrar sin förmåga att krypa och börjar stå på egna ben; vissa barn försöker redan ta sina första steg. Han eller hon kan resa sig upp utan hjälp. Småbarnet interagerar alltmer aktivt med sin omgivning: det plockar upp föremål, kastar dem samt trycker och drar leksaker. Barnet kan även hålla föremål som kritor och börja rita.
Småbarnet förstår rumsliga relationer och tycker om lekar med att gömma och hitta föremål. Det lär sig var saker finns, till exempel favoritleksakerna. Med båda händerna kan barnet hantera mer än ett föremål samtidigt, och det förstår hur olika saker hör ihop – som en skål och en sked. Barnet kan förstå bilder, namnge föremål och grovt härma ansiktsuttryck. Ordförrådet växer kontinuerligt.
Småbarnet börjar lämna "babyspråket" bakom sig och bilda enkla meningar av ord. Det förstår alltfler meningar och kan följa enkla instruktioner. Barnet har en vag känsla för rytm och börjar greppa konceptet samtal. Det kan namnge vissa bekanta föremål och personer. Vid denna ålder består ordförrådet typiskt av färre än 50 ord.
Småbarn börjar förstå sin relation till andra människor och till sig själva. De kan ta till sig begreppet att ställa undan sina leksaker – ett första steg mot ansvar för sig själva. De trivs lika bra med att leka ensamma som i grupp. Småbarnet uppskattar beröring, gos och fysisk närhet, kan visa tillgivenhet och efterfrågar därför mer uppmärksamhet. Det kan känna igen sig själv i spegeln och har utvecklat en känsla för jaget. Barnet inser gradvis att det har större kontroll över världen omkring sig och kan markera sin självständighet genom att inte alltid lyda föräldrarnas anvisningar. Nyfikenheten på världen, på människor och på nya saker ökar för varje dag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online