Feberkramper hos barn – symtom, riskfaktorer och behandling

En hög feber kan utlösa ett anfall som kallas feberkramp. Feberkramper är vanligast hos små barn, särskilt spädbarn, och är i de flesta fall helt ofarliga. De kräver dock alltid medicinsk bedömning, särskilt om anfallet pågår länge eller om barnet har särskilda riskfaktorer.

Vad är feberkramper?

Feberkramper är anfall som uppstår i samband med feber, oftast när temperaturen stiger snabbt. De beror på att hjärnan hos små barn ännu inte är fullt mogen och tillfälligt överreagerar på temperaturförändringarna. Trots att anfallen kan se dramatiska ut gör de sällan någon varaktig skada.

Symtom

Under en feberkramp förlorar barnet ofta medvetandet och börjar skaka okontrollerbart i armar och ben. I vissa fall blir kroppen stel eller ryckig. Barnet kan också tappa kontrollen över urinblåsan. Anfallet kan vara mycket skrämmande att bevittna som förälder, men det är sällan farligt.

Varaktighet

De flesta feberkramper varar i mindre än två minuter. Vissa är så korta som några sekunder, medan andra kan pågå i upp till 15 minuter. Ett anfall som varar längre än fem minuter klassas som långvarigt och kräver akut vård – ring då 112.

Riskfaktorer

Feberkramper drabbar främst barn mellan sex månader och fem års ålder, och risken är störst för barn under 15 månader. Vanliga riskfaktorer är:

• Återkommande feber, ofta orsakad av virusinfektioner som tredagersfeber (roséa)
• Arv – risken ökar om föräldrar eller syskon haft feberkramper
• Snabbt stigande feber

Vad ska man göra under ett anfall?

Om ditt barn får ett feberkramp rekommenderas följande:

• Lägg barnet på sidan på en mjuk, säker yta
• Försök aldrig hålla fast barnet eller stoppa något i munnen
• Notera hur länge anfallet pågår
• Kontakta vården efter anfallet för bedömning av feberns orsak

Behandling

Ett feberkramp hos barn kräver oftast inte sjukhusvård, såvida det inte pågår länge eller orsakas av en allvarlig infektion. Läkemedel mot kramper (antikonvulsiva) ordineras endast i undantagsfall, eftersom de kan ge allvarliga biverkningar. Behandlingen fokuserar i stället på att trygga barnet under anfallet samt att hitta och behandla orsaken till febern. Febernedsättande läkemedel som paracetamol kan ges för att lindra obehaget, även om de inte visats kunna förebygga nya feberkramper.

Prognos

Feberkramper är nästan alltid ofarliga och orsakar i regel ingen hjärnskada. Cirka en tredjedel av barnen får dock återkommande anfall. I sällsynta fall kan feberkramper öka risken för epilepsi, framför allt hos barn med försenad utveckling, cerebral pares eller andra neurologiska problem. De flesta barn växer ifrån feberkramperna före skolåldern utan bestående besvär.