Många barn lider av astma i varierande grad. Vilken typ av behandling som behövs, hur ofta den ska ges och vilka läkemedel som väljs beror på barnets symtom, vad som utlöser astman och hur svår astman är. Behandlingsplanen anpassas alltid individuellt av läkare tillsammans med familjen.
Ett barn kan drabbas av ansträngningsutlöst astma, allergisk astma eller astma som hänger samman med infektioner. Vissa barn föds dessutom med en ärftlig benägenhet att utveckla astma, medan andra har en kronisk form. Hur astman behandlas styrs i hög grad av vilken typ av astma barnet har, därför är en korrekt diagnos från sjukvården avgörande innan behandling påbörjas.
En nebulisator är en apparat som omvandlar flytande astmaläkemedel till en dimma som barnet andas in i lungorna. Den här behandlingsformen passar särskilt bra för mindre barn som ännu inte kan samordna sin andning för att använda en traditionell inhalator. Barnet behöver bara hålla munstycket och andas normalt. Det vanligaste läkemedlet vid förångarbehandling är albuterol (salbutamol), ett snabbverkande luftvägsutvidgande medel.
Långverkande beta-2-agonister är läkemedel som inte behöver tas lika ofta som övriga astmamediciner. De kan verka i upp till 12 timmar och används ofta som regelbunden underhållsbehandling. Läkemedlen kan administreras via doseraerosol eller intravenöst på sjukhus. Några vanligt förekommande preparat är salmeterol (Serevent) och formoterol (Foradil). Dessa används oftast i kombination med inflammationsdämpande mediciner, aldrig som ensam behandling vid astma.
När ett barn får ett akut astmaanfall måste behandlingen sättas in omedelbart. Det är då de snabbverkande luftvägsutvidgande läkemedlen kommer till användning. De ges via doseraerosol, ofta tillsammans med ett mellanrum (spacer) som gör det lättare för barnet att få i sig medicinen. Vanliga snabbverkande läkemedel är albuterol (salbutamol), pirbuterol och levalbuterol. Kontakta alltid vården om medicinen inte ger snabb lättnad eller om anfallen blir allt fler.
Om ett barns astma är långvarig eller inte går över med traditionella läkemedel kan läkaren förskriva inhalerade kortikosteroider. Kortisonpreparaten används under begränsad tid och verkar inflammationsdämpande i luftvägarna och lungorna, vilket minskar risken för nya astmaanfall. Denna läkemedelsgrupp innefattar bland annat flutikason (Flovent), triamcinolon (Azmacort), flunisolid (Aerobid) och beklometason (Qvar). Det är viktigt att skölja munnen efter varje inhalation för att minska risken för biverkningar.
Kontakta vårdcentralen eller barnavårdscentralen om ditt barn hostar nattetid, blir lätt andfått vid fysisk aktivitet eller om du misstänker att symtomen beror på astma. Vid kraftig andfåddhet, blåaktiga läppar eller om snabbverkande medicin inte hjälper bör du söka akut vård omedelbart. Med rätt behandling och uppföljning kan de flesta barn med astma leva ett aktivt och normalt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online