Passiv rökning har vetenskapligt visats vara skadlig för människor i alla åldrar, men risken är särskilt stor för barn. Exponering för andrahandsrök – ofta kallad passiv rökning – kan negativt påverka ett barns fysiska, psykologiska och beteendemässiga utveckling. Eftersom barns kroppar och lungor fortfarande håller på att utvecklas är de extra känsliga för de skadliga ämnen som finns i tobaksrök.
Barn som regelbundet utsätts för passiv rökning löper ökad risk att utveckla andningsproblem, däribland astma. Lungutvecklingen kan försämras, och kroniska öroninflammationer är också vanligt förekommande. Forskning visar dessutom att barn i rökiga miljöer oftare drabbas av luftvägsinfektioner som förkylningar och lunginflammation.
Hosta, väsande andning, andnöd och halsont är vanliga symtom hos barn som vistas i rökiga miljöer. Dessa besvär brukar dock avta när barnet tas bort från den rökfyllda miljön, vilket tydligt visar sambandet mellan exponeringen och symptomen.
Barn som regelbundet exponeras för passiv rökning kan utveckla trotsigt eller konfliktdrivet beteende gentemot vuxna och auktoriteter. Impulsivitet, aggression, nedstämdhet och rebelliskt beteende är också vanligt förekommande hos dessa barn.
Konstant exponering för tobaksrök kan försämra ett barns inlärningsförmåga på grund av nedsatt koncentrationsförmåga. Detta kan i förlängningen leda till inlärningssvårigheter och påverka barnets skolresultat negativt.
Långvarig exponering för en rökig miljö kan öka risken för att utveckla kronisk bronkit, astma, lunginflammation, andra lungsjukdomar samt hörselnedsättning senare i livet.
Det mest effektiva sättet att skydda barn från passiv rökning är att hålla hemmet och bilen helt rökfria. Rök aldrig inomhus eller i närheten av barnet, eftersom giftiga partiklar kan finnas kvar länge i luften, på möbler och på kläder. Att sluta röka är givetvis det bästa – både för din egen hälsa och för barnets utveckling och välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online