Feber är enligt American Academy of Pediatrics (AAP) ett tecken på att kroppen bekämpar inkräktande bakterier – eller, i fallet med virusfeber, virus. De flesta virusfebrar går över av sig själva, men i vissa fall kan feber signalera ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar medicinsk bedömning.
Enligt AAP klassificeras en kroppstemperatur över 37,8 grader Celsius (100 grader Fahrenheit) som feber. Hos barn under tre år ger en rektaltermometer den mest exakta mätningen, medan en termometer som används i munnen fungerar bra för äldre barn.
Virusfeber uppstår ofta i samband med luftvägsinfektioner, svåra förkylningar, influensa och andra virussjukdomar. Ibland får föräldrar aldrig reda på den exakta orsaken till febern, eftersom kroppens försvar lyckas bekämpa viruset innan sjukdomen hinner visa sig fullt ut.
Hos små barn kan hög feber utlösa feberkramper. Dessa är oftast ofarliga, men AAP rekommenderar föräldrar att kontakta en barnläkare så snart som möjligt efter att barnet har fått sin första feberkramp.
Paracetamol och ibuprofen kan hjälpa till att sänka febern och lindra det obehag som ofta följer med, exempelvis värk och allmän trötthet. Eftersom antibiotika endast verkar mot bakteriella infektioner skrivs de inte ut vid virusfeber – de har helt enkelt ingen effekt på virus.
AAP rekommenderar föräldrar att kontakta en barnläkare i följande situationer:
Kontakta även vården om ditt barn verkar mycket sjukt, är slött, vägrar dricka, har svårt att andas eller om febern varar i mer än några dagar – oavsett hur hög temperaturen är. Vid feberkramper som pågår länge eller återkommer bör du alltid söka akut vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online