Hjärnaneurysmer beskrivs ofta som tickande bomber i hjärnan. Som tur är är de mycket ovanliga hos barn. De flesta riskfaktorer som är förknippade med hjärnaneurysmer förekommer inte hos barn, och de som gör det är oftast genetiska. Trots detta är hjärnaneurysmer hos barn precis lika livshotande som hos vuxna och kräver i stort sett samma diagnostik och behandling.
När ett blodkärl vidgas eller buktar ut till följd av försvagade kärlväggar kallas det för en aneurysm. I takt med att kärlet börjar bulta ut ökar risken för att det brister. Ingen kan förutsäga exakt när en aneurysm kommer att brista och läcka blod till omgivande vävnader.
Aneurysmer kan uppstå i nästan alla blodkärl i kroppen, men en hjärnaneurysm är en av de allra farligaste formerna. En brusten hjärnaneurysm kan leda till plötslig död eller bestående hjärnskador.
De flesta faktorer som ökar risken för hjärnaneurysm hos vuxna, såsom tobaksrökning och högt blodtryck, är inte vanliga hos barn. Om ett barn ändå utvecklar en hjärnaneurysm är den oftare kopplad till en genetisk sjukdom.
Ett exempel är polycystisk njursjukdom, som kännetecknas av att många cystor bildas i njurarna. En annan genetisk sjukdom som kan bidra till hjärnaneurysm hos barn är Ehlers-Danlos syndrom – egentligen en grupp av sjukdomar som kännetecknas av skadad bindväv, inklusive i blodkärlen.
Har ditt barn diagnostiserats med någon av dessa sjukdomar kan vården noggrant övervaka barnet och upptäcka eventuella aneurysmer i tid.
Det första tecknet på att ett barn kan ha en hjärnaneurysm är en intensiv, mycket smärtsam huvudvärk. Denna huvudvärk känns helt annorlunda än någon annan huvudvärk barnet tidigare upplevt.
Även om läkare inte kan förutsäga exakt när en aneurysm brister, brukar den intensiva huvudvärken ofta uppträda en till två veckor innan bristningen sker. Barnet kan också få stel nacke, illamående och ökad känslighet för ljus. I vissa fall kan ett epileptiskt anfall vara ett symtom på en aneurysm.
Om ditt barn löper risk för hjärnaneurysm och får något av dessa symtom ska du omedelbart söka vård. Vården utför ofta en datortomografi (CT-skanning), som ger en tredimensionell röntgenbild av hjärnan. Den kan påvisa hjärnsvullnad och andra följder av en brusten hjärnaneurysm.
Magnetresonansangiografi (MR) kan användas för att upptäcka obrustna aneurysmer, eftersom undersökningen ger samma typ av bild som en CT-skanning men med större kontrast. Det gör att vården kan se en aneurysm betydligt tydligare.
I nästan alla fall av hjärnaneurysm hos barn är kirurgisk behandling det bästa alternativet. I svåra fall där barnet har hamnat i koma eller har andra medicinska komplikationer kan operationen dock skjutas upp tills den bedöms mindre riskabel.
Har aneurysmen redan brustit kan barnet också behöva behandlas för vätskeansamling i hjärnan. Ibland måste ett dräneringsdon opereras in i skallen för att blod, andra vätskor och övertryck ska kunna ledas bort från hjärnan.
Barnet får även antiepileptiska läkemedel för att förebygga anfall kopplade till aneurysmen. De flesta patienter behandlas dessutom med nimodipin, ett så kallat kalciumflödeshämmare. Brustna aneurysmer orsakar ofta spasmer i blodkärlen, och nimodipin hjälper till att förebygga dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online