Mellanöroninfektioner är ett vanligt hälsoproblem hos barn och behandlas oftast relativt enkelt. Vissa barn drabbas dock av hörselnedsättning till följd av upprepade infektioner, eller har ihållande öroninfektioner som inte svarar tillräckligt bra på behandling. För dessa barn kan öroninlägg – små rör som placeras i trumhinnan – vara nödvändiga. Ungefär två miljoner barn i USA opereras varje år för att få rör insatta i öronen.
Mellanörat ligger bakom trumhinnan, är fyllt med luft och gör att ljud kan sätta de små hörselbenen i vibration. Örontrumpeten förbinder mellanörat med näsans baksida och gör att lufttrycket kan utjämnas. Vätska kan samlas bakom trumhinnan, och både bakterie- och virusinfektioner kan då uppstå. När en infektion bryter ut i mellanörat kan hörseln påverkas, samtidigt som tryck och smärta uppstår.
Vissa barn löper större risk att få öroninfektioner än andra. Barn som vistas i gruppverksamhet som förskola, barn mellan sex månader och två års ålder, barn som utsätts för tobaksrök hemma och barn som tar nappflaskan till sängs är särskilt utsatta. En öroninfektion misstänks ofta när ett barn rycker eller gnuggar sig i öronen, har feber, är extra grinigt, uppvisar förändringar i sömn eller aptit och verkar ha svårt att höra.
En specialist, oftast en öron-näsa-hals-läkare, rekommenderar operation med öroninlägg om ett barn har ihållande öroninfektioner och/eller hörselnedsättning. Operationen gör att luft kommer in i mellanörat och att vätska kan rinna ut från mellanörat till hörselgången. När vätskan avlägsnas förbättras hörseln, och ingreppet förebygger framtida vätskeansamlingar. Även trycket och smärtan som följer med infektioner lindras.
Under operationen görs ett mycket litet hål i trumhinnan, och ett litet plaströr i form av en spole förs in i öppningen. Ingreppet utförs i allmän narkos och tar cirka 15 minuter. Patienten får åka hem redan inom några timmar, och vanligtvis kan barnet återvända till skolan eller förskolan redan nästa dag. Normala aktiviteter kan återupptas direkt, med undantaget att vatten ska hållas borta från öronen, vilket ibland kräver öronproppar. Inga stygn eller snitt behövs.
Rören brukar falla ut av sig själva inom ungefär ett år. Om de stannar kvar i två till tre år kan ytterligare en operation bli nödvändig, dels för att undvika att avlagringar samlas i mellanörat, dels för att skydda trumhinnan från att punkteras. Cirka 25 procent av alla barn behöver få nya rör insatta, eftersom infektionerna kan återkomma efter att de första rören fallit ut.
Det finns vissa risker förknippade med att operera in rör i öronen, men de flesta komplikationer är ovanliga. Trumhinnan kan förtjockas över tid, vilket i sin tur kan påverka hörseln, men detta är sällsynt. Var kan ibland rinna ut ur örat, och röret kan blockeras av vätskeansamling varvid en infektion kan uppstå. Mer sällan kan ett rör glida in i mellanörat. Ännu mer ovanligt är att trumhinnan ärrbildas, vilket kan ge en lätt hörselnedsättning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online