Ett barn med låg självkänsla påverkar i princip alla i sin närmaste omgivning. Barnet självt drabbas ofta av att det inte vågar slutföra saker på grund av bristande självförtroende. Föräldrarna påverkas eftersom de ofta inte vet hur de ska hjälpa barnet framåt, och även kamrater kan märka av problemet. Som tur är finns det tydliga varningssignaler som kan hjälpa vuxna att identifiera ett barn med låg självkänsla i tid.
Barn med låg självkänsla ger ofta upp som ett sätt att återfå viss kontroll över situationen. Om ett barn med litet självförtroende till exempel spelar ett spel som han eller hon har svårt med, slutar barnet ofta spela för att slippa känslan av att inte räcka till. Det är vanligt att barn skyller på att spelet eller aktiviteten är dum eller tråkig, i stället för att erkänna att de känner sig otillräckliga.
Vissa barn skojar eller beter sig på andra sätt tokigt när de saknar självförtroende. Det händer ofta när barnet känner sig pressat. Att agera silly hjälper barnet att glömma pressen för en stund, men det löser inte grundproblemet. Om beteendet upprepas ofta kan det vara ett tecken på att barnet gömmer osäkerhet bakom humorn.
Mobbning är ett klassiskt exempel på att ett barn agerar ut fysiskt för att det känner sig underlägsen på något annat sätt jämfört med sina kamrater. Det gäller särskilt i situationer där barn känner sig sårbara. Barn med låg självkänsla söker sig ofta till kamrater med en tydlig svaghet och utnyttjar dem för att flytta uppmärksamheten bort från sina egna brister.
Att ett barn är impulsivt betyder inte automatiskt att det har låg självkänsla. Men i många fall är barn med litet självförtroende impulsiva vid vissa tillfällen, till exempel när de gör skolarbeten. Ett barn som har svårt med matematik kan till exempel rusa igenom uppgiften snabbt bara för att få den avklarad, oavsett om svaren blir rätt eller inte.
Orden "det bryr jag mig inte om" hörs ofta från barn med självkänslaproblem. Barn som säger att de inte bryr sig om en skoluppgift, sitt sociala liv, familjelivet eller andra situationer försöker ofta undvika att prata om problem de hellre trycker bort. Förnekelsen blir ett slags skydd mot att behöva känna efter.
Att upptäcka tecknen tidigt är första steget. Lyssna på barnet utan att döma, beröm ansträngningen i stället för bara resultatet och skapa trygga tillfällen för samtal. Känner du att barnets självkänsla påverkar vardagen allvarligt kan det vara klokt att kontakta skolans kurator, barnavårdscentralen eller vården för stöd och vägledning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online