Utvecklingsstörningar kan uppstå när som helst, från födseln fram till vuxen ålder vid cirka 22 års ålder. Dessa kroniska tillstånd kan bero på både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar. Framgångsrikt förebyggande arbete bygger på tidig upptäckt och snabb behandling. Vissa utvecklingsstörningar är dock ärftliga och går inte att förebygga.
Risken för fosterskador och utvecklingsstörningar kan minskas genom god näring under graviditeten. Folsyra har visat sig vara avgörande för hjärnans och nervsystemets normala utveckling hos fostret. Att helt avstå från alkohol eliminerar risken för fetalt alkoholsyndrom. Finns det ärftliga sjukdomar i släkten bör genetisk rådgivning och screening övervägas. Undvik narkotika och rådfråga alltid en läkare innan du använder receptfria läkemedel. Regelbunden besök inom mödrahälsovården minskar riskerna ytterligare.
Spädbarns utveckling följer i stort sett ett förutsägbart mönster. Varje barn mognar i sin egen takt, men allmänna riktlinjer finns att jämföra mot. Den tidiga utvecklingen fokuserar främst på grovmotoriska färdigheter och rörelser. Bestående förseningar i att rulla runt, sätta sig, krypa eller andra fysiska färdigheter kan tyda på en utvecklingsstörning.
När grovmotoriken, som att gå, väl behärskas börjar fokus gradvis ligga på mindre muskelrörelser. Att lära sig knäppa knappar, dra upp dragkedjor eller färglägga med kritor är några av de första finmotoriska färdigheterna. Dessa finslipas sedan genom hela barndomen. Att föra över ett föremål från ena handen till den andra är en viktig fysisk milstolpe, eftersom rörelsen kräver att barnet korsar kroppens mittlinje. Svårigheter med just denna uppgift kan vara ett av de första tecknen på att något inte står rätt till.
Orsakerna till många utvecklingsstörningar är fortfarande okända. Miljöfaktorer kan dock påverkas för att förebygga vissa fysiska funktionsnedsättningar. Att undvika höga ljudnivåer, exempelvis hög volym i hörlurar, kan skydda hörseln. En näringsrik kost minskar risken för problem kopplade till undernäring. Glutenintolerans eller andra födoämnesallergier kan dessutom ge symtom som liknar vissa utvecklingsrelaterade tillstånd, exempelvis ADHD. Många tillstånd, som spina bifida eller Downs syndrom, går inte att förebygga, men flera av dem kan behandlas effektivt med beteendeterapi, arbetsterapi eller logopedi.
Tidig insats kan minska eller delvis eliminera effekterna av vissa utvecklingsstörningar. Autism kan exempelvis behandlas med beteende-, arbets- och social träning för att mildra vissa beteenden. Påbörjas behandlingen i tidig barndom kan symtomen bli mindre framträdande i takt med att barnet lär sig hantera de sinnesintryck det tar emot. Även kostförändringar, som att utesluta gluten, tillsatser och konserveringsmedel, har uppmärksammats som alternativa behandlingsvägar, även om det vetenskapliga stödet för dessa varierar.
Gå med i en förening eller organisation som är specialiserad på ditt barns funktionsvariation. Prata med andra föräldrar för att ta reda på vilka tjänster som finns i din närhet och för att få en känsla av gemenskap och stöd. Håll dig uppdaterad om aktuella behandlingsalternativ. Forskning pågår kring många funktionsnedsättningar, och nya behandlingsmetoder kan tillkomma som gynnar just ditt barn.
Det är inte alltid möjligt att förebygga utvecklingsstörningar. Att förebygga vissa bakomliggande orsaker och behandla symtomen så tidigt som möjligt kan vara det bästa möjliga utfallet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online