Barn utvecklar fysiska, kognitiva, språkliga och sociala färdigheter redan från födseln. Varje barn utvecklas dock i sin egen takt, och den fysiska utvecklingen fortsätter genom hela grundskoletiden och långt in i vuxen ålder. Som förälder eller vårdnadshavare är det värdefullt att förstå de olika delarna av barnets motoriska utveckling för att kunna ge rätt stöd längs vägen.
Grovmotoriska färdigheter börjar utvecklas redan vid födseln. Genom att använda de stora muskelgrupperna lär sig barnet att sitta, stå, gå och springa. Under grundskoleåren introduceras lagsporter och möjligheten att finslipa specifika färdigheter.
Grovmotorisk utveckling innefattar muskeltonus, muskelstyrka och rörelseomfång. Om musklerna är för spända kan rörelserna bli ryckiga, medan för slappa muskler kan göra rörelserna långsamma. Muskeltonus samverkar med styrkan för att skapa rörelse. Muskelstyrkan är dessutom inte jämnt fördelad i kroppen – ett barn kan exempelvis vara en snabb löpare men ha begränsad styrka i överkroppen.
Ge barnet möjligheter att träna alla större muskelgrupper. Rörelseomfånget avser rörelser som spänner över hela kroppen; att föra över föremål från ena sidan till den andra är exempelvis ett föregångsstadium till att kunna kasta en boll. Skriv in barnet i fysiska aktiviteter som känns roliga och uppmuntra regelbunden träning för att förbättra specifika färdigheter.
Finmotoriska färdigheter utvecklas oberoende av de grovmotoriska färdigheterna från omkring två års ålder. Att använda de små muskelgrupperna för att skriva och rita börjar med de första krita-klickarna på pappret. Muskelstyrkan i händerna kan stärkas genom lek med lera eller deg.
Erbjud olika underlag och skrivredskap för att uppmuntra till experimenterande. Övning ger färdighet – både handstilen och läsbarheten förbättras med tiden. För vissa utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar kan anpassningar behövas. Kontakta skolans specialpedagogiska avdelning om du har frågor eller funderingar.
Att bygga med klossar tränar de visuomotoriska färdigheter som krävs för att exempelvis träffa en boll med en racket. Uppmuntra aktiviteter som kräver öga-hand-koordination för att utveckla dessa förmågor.
Motorisk planering är barnets förmåga att interagera effektivt med sin fysiska omgivning. När barnet ställs inför en ny fysisk uppgift – kan det då planera, organisera och utföra okända rörelser? Om barnet har svårt med en uppgift är det bra att fundera på om problemet ligger i att inte kunna utföra uppgiften fysiskt, eller i att inte förstå hur den ska utföras.
En kan kanske veta hur man tar sig fram i klätterställningen men saknar överkroppsstyrka för att lyckas. En annan kanske inte förstår hur greppet runt stängerna ens ska göras. Svårigheter med motorisk planering kan i vissa fall vara ett tecken på en större utvecklingsmässig utmaning. Kontakta gärna en läkare eller annan medicinsk expertis om du har några bekymmer.
Barnets relation till sina sinnen kan påverka den fysiska utvecklingen. De fem sinnena – syn, känsel, lukt, hörsel och smak – integreras för att ge information om världen runt omkring. Om ett eller flera av dessa sinnen är över- eller underkänsliga påverkas hur barnet interagerar med omvärlden.
Även rörelsesinnet och rumssinnet kan vara över- eller underkänsliga. Överkänslighet för ljus och ljud kan orsaka kraftig distraktion i skolmiljön och leda till beteendesvårigheter. Ett underkänsligt rörelsesinne kan å andra sidan ge rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Ge barnet möjligheter att vistas i varierande miljöer för att hjälpa sinnena att integreras.
Barn lär sig bäst genom lek. Erbjud en variation av fysiska aktiviteter – allt från lagsporter till individuella aktiviteter som simning eller gymnastik. På så sätt stimuleras både grov- och finmotoriken, samtidigt som rörelsen blir något barnet ser fram emot.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online