
Enligt Prevent Blindness America (PBA), USA:s ledande ideella organisation för ögonhälsa och säkerhet, drabbas ett av tjugo förskolebarn och ett av fyra skolbarn av synproblem. Om dessa inte upptäcks i tid kan de leda till inlärningssvårigheter och till och med permanent synförlust. Både PBA och American Academy of Pediatrics (AAP) rekommenderar att synundersökningar påbörjas vid tre till fyra års ålder – men vissa problem kräver grundliga undersökningar redan tidigare.
Eftersom många ögonsjukdomar visar sig redan vid födseln och under barnets första levnadsmånader rekommenderar AAP att barnläkare undersöker barnens ögon vid födseln och vid alla efterföljande hälsokontroller. Dessa rutinundersökningar mäter inte den exakta synskärpan, men de upptäcker möjliga sjukdomar eller funktionsstörningar i ögonen.
Täpta tårkanaler är vanliga hos nyfödda och spädbarn. Symtomen inkluderar överdriven tårbildning i ett eller båda ögonen. Barnläkaren undersöker ögonen för att utesluta infektion och ger föräldrarna råd om behandling.
Skelning (strabismus) är ett tillstånd där ett spädbarns ögon fortfarande är periodvis eller konstant felställda efter två till tre månaders ålder. En barnögonläkare kan bekräfta diagnosen och upprätta en behandlingsplan – oftast med korrigerande glasögon, ögondroppar eller kirurgi.
Ögonlocksstörningar kan påverka den utvecklande synen och bör alltid undersökas av medicinsk personal.
Ptos, ett hängande ögonlock, kan delvis eller helt täcka ögat och hota synen. Operation rekommenderas när synen är i fara.
Tumörer på det övre ögonlocket, som oftast finns vid eller strax efter födseln, kan orsaka glaukom (grön starr). Barnögonläkare kontrollerar dessa regelbundet för att säkerställa att inga synproblem uppstår.
Retinopati vid prematuritet (ROP), där blodkärlen i näthinnan utvecklas onormalt, hotar särskilt för tidigt födda barn. Utan rätt behandling kan tillståndet orsaka blindhet. Neonatologer kontrollerar därför rutinmässigt prematura barn redan vid födseln.
Grå starr (katarakt) är ovanligt hos spädbarn och småbarn, men en ledande orsak till nedsatt syn och blindhet. Spädbarn som föds med grå starr – synligt som en vit reflektion i mitten av pupillen – opereras vanligtvis inom den första levnadsmånaden, då den drabbade linsen tas bort, och förses därefter med korrigerande linser eller glasögon. Rehabiliteringen av det drabbade ögat pågår tills ögonen har mognat, vid nio års ålder eller senare.
Närsynthet – svårigheter att se föremål på långt håll – är det vanligaste synproblemet hos småbarn enligt AAP. Det behandlas med korrigerande linser: glasögon för de yngsta, med möjlighet till kontaktlinser från elva års ålder.
Översynthet – svårigheter att se föremål på nära håll – är vanlig hos nyfödda och småbarn och korrigerar sig oftast av sig själv. Kvarstår den blir den tydlig när barnet börjar läsa och drabbas av trötta ögon eller lindrig huvudvärk. Även detta fel behandlas med korrigerande linser.
Astigmatism, en ojämn böjning av hornhinnan eller linsen, kan ge suddig syn både på nära och långt håll och behandlas med korrigerande linser.
Amblyopi, även känt som "lat öga", uppstår när ett barn föredrar ett starkt öga framför ett svagare eller skadat öga. Om tillståndet inte korrigeras innan barnet fyller sex år kan synen gå förlorad permanent i det svagare, oanvända ögat, enligt AAP. Behandlingen innebär att man använder ögonlapp och/eller suddiga ögondroppar på det starka ögat för att tvinga fram användning av det svagare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online