Frekvent urinering är ett problem som kan vara svårt att diagnostisera hos barn, eftersom det kan bero på många olika saker. Vissa orsaker är helt normala eller betingade och går över av sig själva. Men täta toalettbesök kan också vara ett tidigt tecken på allvarlig sjukdom. Om du misstänker att ditt barn urinerar för ofta eller i onormalt stora mängder bör du kontakta en läkare för att få orsaken utredd.
Hur ofta måste ett barn urinera innan det räknas som ett tillstånd? Det är svårt att avgöra enbart genom att observera barnet. Innan du söker vård kan du under 24 timmar hålla koll på barnets vätskeintag för att se om det påverkar urineringsfrekvensen. Samla barnets urin under ett helt dygn och mät mängden. Som en tumregel producerar de flesta yngre barn cirka 60–100 ml urin per kilo kroppsvikt per dygn.
Flera sjukdomar kan orsaka frekvent urinering. En av de vanligaste är urinvägsinfektion (UVI). Drabbas barnet av en UVI uppvisar det ofta även stark kissnodighet, sveda vid urinering och ibland feber.
En annan möjlig orsak är diabetes. Typiska symtom är ökad törst, ökad aptit och att barnet börjar kissa på sig igen på natten. En läkare kan upptäcka diabetes genom att mäta glukosnivån i barnets urin. Även andra sjukdomar kan ligga bakom besvären, exempelvis diabetes insipidus, som beror på brist på ett hormon från hypofysen, samt olika njursjukdomar.
Täta toalettbesök kan också vara ett rent beteendemönster – något barnet gör medvetet och som försvinner av sig självt. Vissa småbarn, särskilt pojkar, blir fascinerade av att kissa strax efter potträningen och under några månader vill de kissa vid varje tänkbart tillfälle. Yngre skolbarn dricker ibland mycket vatten direkt efter toalettbesöket i rasten just för att snart behöva gå igen – och på så sätt få en ursäkt att lämna lektionen några minuter. Och självklart behöver ett barn som ständigt dricker juice eller mjölk också kissa oftare.
Utöver att ett stort vätskeintag naturligt ger fler toalettbesök finns det vissa livsmedel som i sig kan öka urinproduktionen. Många syrliga livsmedel fungerar som naturliga diuretika och kan ge täta toalettbesök några timmar efter att barnet har ätit. Frekvent urinering kan dessutom vara ett tecken på en reaktion mot ett visst livsmedel, exempelvis vid allergi eller intolerans.
Vilken behandling som behövs beror på vad som orsakar besvären. Barn med diabetes behöver följa en kost utan tillsatt socker och få insulin. Urinvägsinfektioner behandlas oftast med antibiotika. Beror problemet på beteende kan du hjälpa barnet genom att begränsa vätskeintaget något, uppmuntra det att tömma blåsan ordentligt vid varje toalettbesök – och sedan ha tålamod tills beteendet går över av sig självt.
Kontakta vården om barnets täta toalettbesök kombineras med feber, smärta vid urinering, blod i urinen, onormal trötthet, viktnedgång eller kraftig törst. Då bör barnet undersökas så snart som möjligt för att kunna utesluta infektion eller andra underliggande sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online