Njurreflux hos barn: symtom, orsaker och när vård behövs

Njurreflux, även kallad vesikoureteral reflux (VUR), är ett tillstånd där urin rinner tillbaka från urinblåsan upp mot njurarna. Normalt fungerar urinledarna som envägsventiler och låter bara urinen flöda från njurarna ner till blåsan. Hos vissa barn finns dock en medfödd defekt i denna ventilmekanism, vilket gör att urin kan flöda åt båda håll. Med tiden kan detta skada njurarna. I många fall växer tillståndet bort av sig självt innan barnet fyller fem år, men ibland krävs kirurgisk behandling.

Vanliga symtom på njurreflux

Urinvägsinfektioner

Barn under fem år drabbas normalt sällan eller aldrig av urinvägsinfektioner. Ett barn med njurreflux får däremot ofta återkommande infektioner, eftersom urin som rinner tillbaka kan föra bakterier upp mot njurarna. Feber, smärta vid vattenkastning och obehag vid blöjbyte kan vara tecken på infektion hos små barn.

Kraftig trängning att kissa

Barn med njurreflux kan plötsligt känna ett starkt behov av att urinera och hinner ibland inte hinna till toaletten i tid.

Urinläckage

Barn med tillståndet kan kissa på sig oftare än jämnåriga, även efter att de egentligen blivit renliga.

Droppande urinstråle

Urin kan droppa eller sippra från blåsan, ofta även efter vattenkastning, vilket beror på att blåsan inte töms ordentligt.

Komplikationer

Återkommande njurbäckeninflammationer kan leda till permanent njurskada och ärrbildning i njurvävnaden. Därför är det viktigt att låta utreda upprepade urinvägsinfektioner hos barn.

När ska man söka vård?

Kontakta vården om ditt barn har feber utan tydlig orsak, klagar över smärta vid vattenkastning eller drabbas av upprepade urinvägsinfektioner. Njurreflux diagnostiseras vanligtvis med ultraljud av njurar och urinvägar samt en miktionscystografi (MCU), där kontrastvätska förs in i blåsan för att synliggöra urinflödet.

Behandling

Lindrig njurreflux kräver ofta ingen annan behandling än regelbunden uppföljning, eftersom tillståndet ofta växer bort i takt med att barnet utvecklas. Vid återkommande infektioner kan förebyggande antibiotika ges. I svårare fall, eller när det finns risk för skada på njurarna, kan en operation behövas för att korrigera ventildysfunktionen i urinledaren.