Behandling av sura uppstötningar hos barn – effektiva metoder

Sura uppstötningar, eller gastroesofageal reflux, drabbar uppskattningsvis sju miljoner barn i USA enligt Pediatric Adolescent Gastroesophageal Reflux Association. De flesta spädbarn växer ifrån besvären med tiden, men vissa fortsätter att lida av obehag. För dessa barn finns flera behandlingsmetoder som kan hjälpa till att kontrollera besvären. Att få kontroll över sura uppstötningar är avgörande för att förebygga långvariga skador på matstrupen.

Att känna igen symtomen

Gastroesofageal refluxsjukdom kan vara svår att diagnostisera hos spädbarn och yngre barn, eftersom symtomen ofta liknar andra vanliga åkommor. Vanliga tecken är dock smärta, irritabilitet samt konstant eller plötslig gråt som ofta kallas kolik. Andra symtom inkluderar:

• Frekventa sura uppstötningar eller kräkningar
• Kräkning eller uppstötning mer än en timme efter måltid
• Barnet växer inte ifrån uppstötningarna
• Vägran att äta eller att bara ta några tuggor trots hunger
• Dåliga sömnvanor och frekventa uppvaknanden
• "Blöta" rapningar eller hickningar
• Dålig andedräkt

Äldre barn kan också klaga över en brännande känsla i bröstet, halsont eller en ständig känsla av orolig mage.

Positionering

En av de viktigaste åtgärderna vid sura uppstötningar hos barn är att hålla huvudet högt upp – inte bara i samband med måltider utan även under sömnen. Det gör att musklerna i matstrupen kan slappna av och minskar obehaget. Många föräldrar väljer därför att höja huvudändan på sängen eller använda en kilkudde.

Kost

Att undvika kryddstark, fet och syrabildande mat kan hjälpa barn med sura uppstötningar att må bättre. Dessa livsmedel irriterar lättare magsäcken och matstrupen. Mindre men mer frekventa måltider kan också lindra besvären, eftersom en överfull magsäck ökar risken för uppstötningar.

Läkemedel

Flera typer av läkemedel kan hjälpa till att kontrollera sura uppstötningar hos barn, bland annat syrablockerare, prokinetiska läkemedel (som påskyndar magtömningen), syrahämmande preparat, antacida och skyddande barriärpreparat. Det kan dock krävas viss prövning innan man hittar rätt medicin och dos som fungerar bäst för det enskilda barnet. Behandling bör alltid ske i samråd med barnläkare.

Kirurgi

Vid allvarliga fall där läkemedel inte räcker till kan kirurgi rekommenderas. Operationen innebär att en del av magsäckens fundus (den övre delen) används för att strama åt den nedre esofagussfinktern så att den stänger sig ordentligt. Detta ingrepp, känt som Nissen-fundoplikation, förhindrar att magsyra tränger upp i matstrupen.