Astma gör det svårt för luften att passera genom luftrören ner i lungorna, vilket leder till andningssvårigheter. Symtomen kan variera från milda till allvarliga, och om tillståndet lämnas obehandlat kan det kraftigt begränsa ett barns fysiska aktivitet – i vissa fall kan det till och med bli livshotande. Utöver de läkemedel som barnläkaren ordinerar finns det flera åtgärder föräldrar själva kan vidta för att bättre kontrollera barnets astmaanfall. En framgångsrik behandling bygger på kunskap om sjukdomens orsaker, triggers, symtom samt olika förebyggande strategier.
Astmasymtom hos barn delas in i olika kategorier beroende på hur ofta och hur allvarliga de är. Vissa anfall är lindriga och kortvariga. Vid mild intermitterande astma kan barnet få symtom endast en eller två gånger per vecka. Andra barn har symtom oftare, men inte nödvändigtvis varje dag – detta kallas mild persisterande astma. Barn med måttligt persisterande astma däremot upplever symtom varje dag och behöver daglig medicinering. För dessa barn är symtomen kontinuerliga och kan ibland kräva sjukhusvård.
Typiska symtom på astma hos barn inkluderar pipande andning, hosta, andnöd, tryck över bröstet och ibland en kliande eller sträv hals. Under ett anfall kan barnet även svettas, få ökad hjärtfrekvens och ett visslande ljud i bröstet vid andningen. Svullnad som försmalnar luftvägarna till lungorna spänner ofta åt de omgivande musklerna, vilket orsakar smärta. Många barn med astma blir dessutom täppta av överskottsslem som blockerar luftvägarna.
Ett av de första stegen för att hantera barnets astmasymtom är att granska den dagliga kosten. Livsmedelsallergier är vanliga utlösare av astmaanfall, och många barn reagerar på mjölk, ägg och andra mejeriprodukter. Bearbetade livsmedel samt frukt och grönt som besprutats med bekämpningsmedel kan också orsaka problem. Försök eliminera så många processade livsmedel som möjligt ur barnets kost och välj ekologiska alternativ när det går.
Gröna bladgrönsaker samt färgstarka frukter och grönsaker rika på C-vitamin och betakaroten bidrar till att neutralisera fria radikaler, vilket kan hjälpa till att minska antalet astmaanfall. Uppmuntra ditt barn att dricka minst ett glas vatten varannan timme – det håller luftvägarna fuktiga så att de inte dras ihop. Vätskebrist ökar nämligen frisättningen av histamin i blodet, vilket utlöser allergiska reaktioner. Låt gärna testa dricksvattnet i hemmet för kemikalier, eftersom för mycket klor kan torka ut lungorna. Ett vattenfilter hemma kan vara en klok investering om ditt barn har astma.
Läkare avråder ofta från att ge barn med astma mjölk, ost och andra mejeriprodukter. Dessa livsmedel kan stimulera produktionen av överskottsslem i lungorna, och många astmatiska barn har dessutom en allergi mot mjölkprotein. Forskare vid Johns Hopkins School of Medicine uppskattar att minst 50 procent av alla skolbarn kan ha en allergi mot komjölk. Vete är en annan vanlig utlösare av allergiska reaktioner.
Föräldrar bör även undvika livsmedel som innehåller fleromättade fetter. Inkludera istället fet fisk med omega-3-fettsyror i kosten. Studier visar att oljorna i lax, sill, makrill och sardiner har antiinflammatoriska egenskaper som effektivt kan lindra astmasymtom. Att laga mat med extra jungfruolivolja är ett annat hälsosammare alternativ. Vissa studier tyder dessutom på att magnesiumrik mat kan hjälpa till att slappna av luftrören.
Begränsa barnets exponering för miljöer där hen kan komma i kontakt med luftvägsirriterande ämnen som rök, kemiska rengöringsmedel, starka parfymer, djurhår, damm och mögel. Håll hemmet väl ventilerat och så dammfritt som möjligt. Ett luftfiltreringssystem kan hjälpa till att lindra barnets astmasymtom.
Ta med barnet på årlig influensavaccination, eftersom virus som förkylnings- och influensavirus kan förvärra astman. Lär dessutom barnet god handhygien för att förhindra smittspridning. Ta bort stående vattenpölar nära hemmet, särskilt där barnet leker – de utgör en grogrund för virus och bakterier som kan förvärra ett astmaanfall.
Att identifiera barnets astmatrigger och aktivt undvika dem är det mest praktiska du kan göra för att minska frekvensen och intensiteten av anfallen. Utöver de uppenbara utlösarna som trädpollen och luftburna mögelsporer bör säsongsbetonade temperaturväxlingar tas på allvar. Stora temperaturförändringar utomhus, särskilt när vädret blir kallt, kan förvärra barnets astma. Allergener som ambrosia på hösten eller klimatet under heta, blåsiga dagar kan också utlösa anfall.
Rök – oavsett om den kommer från cigaretter, vedeldad ugn eller öppen spis – är aldrig bra för lungorna. Ångor från tillagning av vissa livsmedel kan störa vissa barn med astma och framkalla anfall. Konserveringsmedel och tillsatser, inklusive artificiella smak- och färgämnen, är goda skäl att vara försiktig när familjen äter ute. Även känslomässig stress, sprejburkar, ansträngande träning, en nyligen genomgången förkylning eller annan virusinfektion – eller till och med att skratta eller gråta alldeles för intensivt – kan utlösa ett astmaanfall hos barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online