Att förlora en människa man älskar är aldrig lätt att bearbeta. Att förstå sorgens och förlustens olika stadier kan dock hjälpa dig att ta dig framåt på vägen mot återhämtning. Stadierna definierades först av psykiatern Elisabeth Kübler-Ross i hennes banbrytande bok från 1969, On Death and Dying (på svenska Om döden och döendet). Sorgestadierna följer inte alltid en bestämd ordning och blandas ofta ihop med varandra – men de är universella, och kunskapen om dem kan förebygga känslor av ensamhet och isolering.
Förnekelse är det första sorgestadiet och en direkt följd av chocken över att ha förlorat en närstående. I detta skede kan du inte acceptera att din älskade verkligen är död. Du kanske inte förmår säga att personen är "borta", och du kan känna att han eller hon på något sätt fortfarande finns kvar. Det är vanligt att man föreställer sig samtal med den avlidne. Denna normala fas av sorg brukar dock inte vara särskilt långvarig.
Vrede uppstår ur smärtan som dödsfallet medför. Du kanske ställer frågor som "Varför jag?" eller "Varför just hen?". Det är vanligt att rikta ilskan mot den avlidna personen – eller till och med mot sig själv. Det kan kännas som om hela världen har vendat sig emot dig, och du kan söka efter någon att skylla förlusten på. Att se andra människor njuta av livet kan väcka ytterligare smärta och bitterhet under denna period.
I förhandlingsstadiet kan du upptäcka att du försöker göra upp med en högre makt. Du kan till exempel känna att om du förändrar ditt beteende eller lovar att göra något särskilt, kommer din älskade att få komma tillbaka till dig. Detta är ett naturligt sätt för psyket att försöka återfå kontrollen över en situation som känns totalt maktlös.
Mitt i depressionen kan livet te sig meningslöst och hopplöst. Du kan känna dig främmande inför saker, aktiviteter och människor som du en gång tyckte om. En känsla av inre domning är vanlig, och den kan ibland övergå i djup sorg eller vrede. Denna fas kan i vissa fall leda till självdestruktivt beteende och till och med självmordstankar. Känner du dig helt överväldigad är det viktigt att söka hjälp – hos en familjemedlem, en vän eller en läkare.
Acceptans inträder när du äntligen inser att din älskade är borta och att inget kan ändra på det. Du börjar lära dig att leva utan personen, och du börjar ana att det finns hopp och att livet faktiskt har en mening. Vreden och sorgen avtar gradvis, känslorna blir lättare att hantera, och det verkliga läkandet tar sin början. Det är i detta stadium som återhämtningen börjar bli en verklighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online