Vad är långvarig sorgstörning? Symtom, riskfaktorer och behandling

Vad är långvarig sorgstörning?

Långvarig sorgstörning (Prolonged Grief Disorder, PGD) är en psykisk diagnos som kan utvecklas hos personer som förlorat någon nära. Till skillnad från den normala sorgeprocessen kännetecknas tillståndet av en intensiv och bestående sorg som varar i minst tolv månader och som kraftigt påverkar förmågan att fungera i vardagen. Sorgen "fastnar" på ett sätt som gör det svårt att återuppta livet, trots att tiden går.

Vanliga symtom

Tecken på långvarig sorgstörning kan vara:

• Intensiv sorg, längtan eller saknad efter den avlidne
• Svårigheter att acceptera dödsfallet
• Känsla av domhet, inre tomhet eller distans gentemot andra människor
• Koncentrationssvårigheter och problem med att fatta beslut
• Förändringar i sömn, aptit eller energinivå
• Känslor av hopplöshet, värdelöshet eller stark skuld
• I svåra fall självmordstankar

Upplever du flera av dessa symtom över en längre tid är det viktigt att söka professionell hjälp. Behandling finns och kan göra stor skillnad.

Riskfaktorer

Vissa personer löper större risk att utveckla långvarig sorgstörning än andra. Det gäller bland annat de som:

• Hade ett mycket nära och beroendeframkallande förhållande till den avlidne
• Förlorat personen plötsligt eller oväntat, exempelvis genom en olycka
• Tidigare haft psykiska besvär, såsom depression eller ångest
• Lever under hög stress i övrigt
• Saknar ett fungerande socialt nätverk och stöd runt sig

Långvarig sorgstörning eller depression?

De två tillstånden liknar varandra, men det finns viktiga skillnader. Långvarig sorgstörning är specifikt kopplad till en förlust, medan depression kan ha många olika orsaker. Sorgstörningen präglas dessutom av en stark längtan och ett fortsatt fokus på den avlidne, något som inte är lika centralt vid depression. Tillståndet tenderar också att vara mer långdraget.

Behandling

Det finns effektiva sätt att behandla långvarig sorgstörning. Ofta kombineras flera former av stöd:

Terapi

Sorgfokuserad terapi, ofta med inslag av kognitiv beteendeterapi (KBT), hjälper personen att bearbeta sorgen, utveckla hanteringsstrategier och successivt återuppta ett meningsfullt liv.

Läkemedel

Vid samtidig svår depression eller ångest kan läkemedel, exempelvis antidepressiva, vara ett komplement som lindrar symtomen och underlättar det terapeutiska arbetet.

Stödgrupper

I stödgrupper möter man andra som gått igenom liknande förluster. Det ger gemenskap, bekräftelse och praktiska erfarenheter som kan underlätta den egna sorgeprocessen.

Kan långvarig sorgstörning förebyggas?

Det finns ingen garanterad metod, men risken kan minskas. Något som visat sig hjälpsamt är att:

• söka hjälp för sorgen tidigt, redan när symtomen börjar kännas tunga
• prata med en terapeut, psykolog eller kurator
• gå med i en stödgrupp för efterlevande
• prioritera egenvård, såsom sömn, motion, rutiner och social kontakt

Prognos

Långvarig sorgstörning är ett allvarligt tillstånd, men det går att behandla. Med rätt stöd och behandling kan de flesta som drabbas lindra sina symtom betydligt och gradvis återuppbygga ett fungerande och meningsfullt liv.