Ja, den svarta döden – i Sverige även känd som digerdöden – var en pestpandemi som härjade i Europa under mitten av 1300-talet, alltså mitt under medeltiden. Pandemin nådde Europa omkring år 1347 och spred sig snabbt över kontinenten under de följande åren.
Den svarta döden orsakades av bakterien Yersinia pestis, som framför allt spreds via loppor som levde på råttor och andra gnagare. Sjukdomen tog sig till Europa via handelsfartyg, troligen från Krimhalvön, och nådde snabbt hamnstäder längs Medelhavet innan den fortsatte norrut.
Beräkningarna över antalet dödsoffer varierar kraftigt, men forskarna uppskattar att pandemin krävde mellan 75 och 200 miljoner liv i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Det motsvarade ungefär en tredjedel av Europas befolkning vid den tiden – i vissa områdog dog så mycket som hälften eller mer av invånarna.
Pesten förekom i flera former, där den vanligaste var böldpest. De drabbade fick feber, frossa och smärtsamma svullnader, så kallade buboner, i lymfknutarna. Sjukdomen kunde döda en smittad person på bara några dagar, vilket skapade enorm panik runt om i Europa.
Efter den svarta döden förändrades samhället dramatiskt. Arbetskraften minskade kraftigt, vilket ledde till högre löner för jordbrukare och hantverkare samt ett försvagat livegenskapssystem i stora delar av Europa. Pandemin kom också att prägla medeltidens kultur, religion och syn på döden under lång tid framöver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online