Könsval ger blivande föräldrar möjligheten att påverka vilket kön deras barn får, i stället för att lämna frågan åt slumpens 50/50-chans. Genom olika metoder – från Shettlesmetoden till genetisk analys inför provrörsbefruktning – väljer par barnets kön av många olika skäl. Här går vi igenom de vanligaste fördelarna och hur metoderna fungerar.
Könsval kan bidra till en mer hållbar familjeplanering, eftersom många par inte längre känner sig tvungna att fortsätta försöka få barn tills de får ett barn av ett visst kön. Många vill ha både en pojke och en flicka och fortsätter att skaffa barn tills de har minst ett av varje. Om en familj råkar få flera barn av samma kön kan det leda till fler barn än de ursprungligen planerat för.
Många individer och par vet i förväg hur många barn de vill ha och vilka kön de föredrar. En familj som önskar två pojkar och två flickor kan öka chanserna att få just den sammansättningen – inte bara antalet pojkar och flickor, utan även ordningen de kommer i. Ett par kanske drömmer om en pojke först och en flicka sedan, något som könsval kan hjälpa till att förverkliga.
Könsval kan också ge ekonomiska fördelar för familjer med flera barn. Anta till exempel att parets första barn är en flicka. De kanske inte vill, eller har råd, att köpa kläder, leksaker och annan babyutrustning för en pojke. Genom att välja ytterligare en flicka kan de ärva vid första barnets tillhörigheter till nästa flicka i familjen, vilket sparar både pengar och resurser.
Könsval utförs oftast med Shettlesmetoden, som bygger på tajming av samlag utifrån hur spermier med X- respektive Y-kromosom beter sig. Spermier med Y-kromosomen (pojke) simmar snabbare men lever kortare tid. Därför ger samlag nära ägglossningen en större chans att barnet blir en pojke. Samlag längre bort från ägglossningen gynnar å andra sidan en flicka, eftersom spermier med X-kromosomen (flicka) simmar långsammare men överlever längre i livmodern. Metoden kräver ingen medicinsk behandling, men dess effektivitet är omdebatterad bland forskare.
Ett säkrare alternativ är preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning (IVF). Embryona analyseras innan de placeras i livmodern, vilket gör att läkaren kan välja embryo av önskat kön med mycket hög träffsäkerhet. Metoden är dock kostsam, och i Sverige samt många andra länder är den endast tillåten av medicinska skäl, till exempel för att undvika allvarliga könsbundna ärftliga sjukdomar.
Könsval används inte lika ofta som andra fertilitetsbehandlingar, men det blir allt populärare i takt med att par upptäcker möjligheterna. Oavsett metod är det viktigt att blivande föräldrar väger nytta mot kostnad, etik och gällande lagstiftning, samt diskuterar sina önskemål med kvalificerad personal inom fertilitetsvården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online