Artificiell familjeplanering omfattar metoder som kontrollerar eller förebygger graviditet genom att skapa ett fysiskt hinder som stoppar befruktning, eller genom att påverka kvinnans menstruationscykel. Till skillnad från naturliga metoder förlitar sig dessa inte på att tolka kroppens signaler, utan använder i stället olika hjälpmedel eller medicinska ingrepp.
Olika metoder passar olika människor beroende på livssituation, hälsa och personliga preferenser. Genom att känna till för- och nackdelarna med varje metod kan du fatta ett välinformerat beslut om vilken metod som passar dig bäst. Här går vi igenom de vanligaste alternativen.
Hormonella preventivmedel finns i form av p-piller, sprutor, plåster och implantat som reglerar kvinnans menstruationscykel. De påverkar nivåerna av hormonerna östrogen och gestagen, vilket hindrar den östrogenökning som normalt leder fram till ägglossning. När de används korrekt har hormonella preventivmedel en tillförlitlighet på 99 procent.
De passar dock inte alla. Ammande kvinnor, kvinnor över 35 år, personer med hjärt- eller kärlproblem, bröstcancerpatienter samt kraftigt överviktiga bör undvika kombinerade preparat som innehåller både östrogen och gestagen. Ett alternativ kan vara minipiller med enbart gestagen, men även dessa bör undvikas av personer med äggstockscystor, myom, tidigare utomkvedshavandeskap eller onormala cellprov från livmoderhalsen.
Externa barriärmetoder hindrar fysiskt spermierna från att nå ägget. Kondomen för män är den mest kända metoden, medan kondomen för kvinnor är mindre känd – den placeras utanför blygdläpparna, runt vaginalöppningen. Korrekt använda är externa barriärmetoder effektiva, och manliga kondomer skyddar i 98 procent av fallen. För dig med latexallergi finns varianter i polyisopren eller polyuretan. Nackdelen är att de kan störa spontaniteten i samlivet.
Interna preventivmedel placeras inuti kvinnans kropp. Pessar eller cap är böjliga kupoler av gummi eller silikon som förs in i slidan vid varje samlag. Tillsammans med spermiedödande gel blockerar och dödar de spermierna innan de hinner nå livmodern. Kvinnor som ofta drabbas av urinvägsinfektioner bör undvika dem, och de avbryter dessutom samlaget.
Spiraler är kopparanordningar som placeras inuti själva livmodern. De kan sitta kvar i tre till tio år, vilket gör dem både bekväma och långsiktiga. De är dock olämpliga för personer med kopparallergi eller andra avvikelser i livmodern.
Kirurgiska metoder syftar till att förhindra framtida graviditeter genom att blockera eller stänga äggledarna hos kvinnor respektive sädesledarna från testiklarna till penis hos män. Hos kvinnor kallas ingreppet tubaligation eller tubalocklusion, och hos män kallas det vasektomi.
Manlig sterilisering är mer effektiv än kvinnlig – endast en av 2 000 män gör en kvinna gravid efter operationen, jämfört med en kvinna av 400 som blir gravid inom tio år efter en sterilisering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online