Kroppen försvarar sig mot bakterier genom att aktivera immunförsvaret. Immunsystemet är ett samarbete mellan celler och organ som tillsammans arbetar för att eliminera bakterier, virus och andra främmande organismer som kan tränga in i kroppen. Det vanligaste svaret på skadliga bakterier är utsläpp av B-celler, T-celler och fagocyter samt inflammation.
Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som bekämpar och skyddar mot potentiellt smittsamma bakterier. B-celler, en sorts lymfocyter, förstör bakterier genom att producera antikroppar. Antikropparna känner igen och avaktiverar främmande ämnen, så kallade antigener.
De specifika antikroppar som bildats finns kvar i kroppen efter en infektion och skyddar mot framtida angrepp. Angriper samma bakterier igen, reagerar immunförsvaret snabbare, vilket minskar risken för en ny infektion. Kroppen kan också bilda antikroppar genom vaccinationer, där immunsystemet tränas att känna igen specifika sjukdomsalstrare.
T-celler aktiveras när cellens receptor känner igen antigenfragment eller cancerceller. Precis som B-celler är T-celler lymfocyter, men de arbetar genom att direkt förstöra skadliga bakterier. Dessa celler reglerar även immunsystemet genom att frisätta cytokiner.
Cytokiner är kemiska budbärare som kan stimulera B-celler, fagocyter och andra celler som ingår i immunförsvarets reglering. På så sätt fungerar T-cellerna som både soldater och koordinatorer inom kroppens försvar.
När skadliga bakterier kommer in i kroppen mobiliseras vita blodkroppar som kallas fagocyter – celler som fäster vid och sönderdelar främmande ämnen som bakterier. Flera olika celltyper räknas som fagocyter, och neutrofiler är kroppens främsta sådana. Dessa celler innehåller kemikalier som löser upp skadliga bakterier.
Läkare beställer ofta ett blodprov som mäter antalet vita blodkroppar för att leta efter fagocyter och andra immunceller. Sådana tester ger en bild av hur kroppen svarar på en pågående infektion.
Kroppen reagerar också med inflammation när skadliga bakterier tränger in. Inflammation uppstår dock inte bara vid bakterieangrepp utan även när vävnader skadas, till exempel av värme, gifter eller trauma.
Inflammationen isolerar skadliga bakterier genom att orsaka svullnad, vilket hindrar bakterierna från att sprida sig till omgivande vävnader. Ett annat inflammatoriskt svar är frisättningen av kemikalier som prostaglandiner och histaminer. Dessa kemiska reaktioner aktiverar fagocyterna att ta bort både främmande ämnen och skadade celler.
Om immunförsvaret inte lyckas bekämpa en infektion orsakad av skadliga bakterier kan vårdpersonal förskriva antibiotika. Antibiotika dödar bakterier eller hämmar deras tillväxt.
Vissa antibiotika, som penicillin, verkar genom att direkt förstöra bakterierna i kroppen. Andra, som tetracyklin, hindrar skadliga bakterier från att föröka sig. Den senare typen kontrollerar bakterietillväxten och ger immunsystemet tid att bygga upp ett effektivt anfall mot infektionen.
Eftersom överanvändning av antibiotika kan leda till resistenta bakterier är det viktigt att medicinen endast används när det verkligen behövs och alltid enligt läkares anvisningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online