Rh-faktor-inkompatibilitet orsakar i regel inte missfall i början av en första graviditet. Även om blodtypskillnaden mellan mor och foster kan leda till komplikationer i senare graviditeter, är den första graviditeten oftast opåverkad – förutsatt att rätt uppföljning sker.
Vid Rh-inkompatibilitet har den gravida kvinnan Rh-negativt blod, medan fadern har Rh-positivt blod och fostret därmed ärvt Rh-positiva röda blodkroppar. Under graviditeten kan små mängder av fostrets blod överföras till modern, vilket i vissa fall får hennes immunförsvar att bilda antikroppar mot fostrets Rh-positiva blodkroppar.
Det tar normalt tid för immunsystemet att utveckla dessa antikroppar, ofta längre än vad som hinner ske under en första graviditet. Därför är risken för allvarliga komplikationer, såsom hemolytisk sjukdom hos fostret eller nyfödda (HDN), betydligt lägre första gången. Antikropparna däremot kvarstår i kroppen och kan utgöra ett större problem vid efterföljande graviditeter med ett Rh-positivt barn.
I dag är riskerna väl kontrollerade tack vare rutinmässiga blodprov under mödrahärdvården samt profylaktisk behandling med anti-D-immunglobulin. Denna injektion ges vanligtvis runt graviditetsvecka 28–30 och efter förlossningen om barnet visar sig vara Rh-positivt. Behandlingen förhindrar att moderns immunsystem bildar antikroppar och skyddar därmed framtida graviditeter.
Om du är Rh-negativ och upplever blödningar, buksmärtor eller andra symtom under graviditeten bör du alltid kontakta din mödrahälsovård eller förlossningsavdelning. Regelbundna kontroller där antikroppsnivåerna följs ger god trygghet genom hela graviditeten.
Sammanfattningsvis: Rh-faktorn är sällan orsaken till missfall i en första graviditet, men det är viktigt att känna till sin blodgrupp och följa de rekommenderade kontrollerna för att skydda både nuvarande och framtida graviditeter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online