Fysiologin bakom åldersrelaterad fertilitetsminskning
Ovulation kräver en koordinerad hypofys-ovarialaxel. Med åldern samverkar flera faktorer för att minska fertiliteten:
- Oocytkvantitet: Fastställd vid födseln (~1–2 miljoner); minskar till ~300 000 vid pubertet, ~25 000 vid 37 år, ~1 000 vid 51 år.
- Oocytkvalitet: Meiotsfel ökar med ålder → aneuploidi (Downs syndrom risk: 1/350 vid 35, 1/35 vid 45).
- Hormonella förändringar: ↑ FSH, ↓ AMH, ↓ inhibin B → kortare follikelfas, luteinfasbrist.
- Menopaus: Medianålder 51; definierad som 12 månader amenorre. Ovulation upphör helt.
Kliniska implikationer
- Oregelbundna cykler och anovulatoriska cykler blir mer frekventa efter 40.
- Tid till graviditet ökar; missfallrisk stiger markant.
- Assisterad befruktning (IVF) framgång sjunker skarpt efter 42 år med egna oocyter.
- Oocytdonation kringgår åldersrelaterad oocytminskning.
Övervakning av ovarial reserv
AMH, antrala follikelräkning (AFC) och dag-3 FSH/estradiol bedömer ovarial reserv men förutsäger inte exakt naturfertilitet. De informerar behandlingsplanering snarare än ger definitiv prognos.
