Glädjen över att bli nybliven förälder kan ibland skuggas av en grinig bebis. Lite gråt och gnäll är normalt, men överdriven gråt oroar de flesta föräldrar. När gråten dessutom åtföljs av andra symtom kan det vara dags att kontakta läkare för att ta reda på om din bebis lider av mjölkproteinintolerans – en allergi mot komjölk.
Komjölk utgör basen i vanlig modersmjölksersättning, men vissa bebisar tål inte mjölkproteinet. Deras immunförsvar reagerar för att bekämpa det, vilket utlöser allergisymtom. De flesta bebisar som är allergiska mot komjölk reagerar också på getmjölk, och vissa är till och med allergiska mot sojaprotein.
Ammade bebisar verkar ha en lägre risk att utveckla mjölkallergi. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många forskare tror att arvet spelar roll. Vissa barn växer ifrån allergien vid fem års ålder, medan andra aldrig gör det.
Symtom på mjölkallergi kan uppträda vid två till tre månaders ålder, oftast med ett långsamt förlopp. Lös avföring, kräkningar, vägran att äta, hudutslag och gråthet kan uppstå sju till tio dagar efter intag. Eftersom samma symtom även förekommer vid andra tillstånd kan diagnosen vara svår att ställa.
Andra symtom, som kräkningar, svullnad, nässelutslag, blodig diarré eller pipande andning, kan komma plötsligt. I sällsynta fall uppstår allvarligare reaktioner som påverkar bebisens andning, blodtryck eller hud – sök då omedelbart vård.
Kontakta din läkare om du misstänker mjölkallergi. Läkaren tar en familjeanamnes och genomför en fysisk undersökning. För att utesluta andra sjukdomar kan laboratorieprover behövas, exempelvis avförings- och blodprov samt ett hudtest.
Vid ett hudtest förs en liten mängd mjölkprotein in under huden med en nål. En upphöjd kvaddel på injektionsstället tyder på en eventuell mjölkallergi. Vid ett oralt provokationstest hålls bebisen helt fri från mjölk i en vecka, varefter mjölken återinförs och bebisen observeras i flera timmar för att se om en reaktion uppstår.
Ammar du ditt barn bör du begränsa ditt eget intag av mejeriprodukter, eftersom mjölkprotein kan passera över i bröstmjölken. Ger du ersättning kan du rekommenderas att byta till en sojabaserad ersättning. Tål din bebis den inte kan läkaren föreslå en hypoallergen ersättning där proteinerna är nedbrutna.
De flesta bebisar tål en kraftigt hydrolyserad ersättning. Hjälper den inte kan en aminosyrebaserad ersättning rekommenderas.
Använd endast ersättningar som godkänts av livsmedelsmyndigheter, exempelvis den amerikanska FDA. Get-, ris- och mandelmjölk anses inte säkra för spädbarn och rekommenderas inte. Partiellt hydrolyserade ersättningar finns att köpa, men de kan fortfarande utlösa reaktioner och bör undvikas.
När du bytt till en ny ersättning bör symtomen försvinna inom två till fyra veckor. Läkaren rekommenderar vanligtvis att du fortsätter med den hypoallergena ersättningen tills barnet fyllt ett år. Därefter återinför du gradvis komjölk i barnets kost, gärna i samråd med vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online