Om ditt spädbambarn väser när det andas kan du undra om det handlar om astma. Tyvärr kan det vara svårt att få en säker diagnos från läkaren – samtidigt vill du naturligtvis se till att ditt barn får den vård hen behöver. Här är vad du bör veta medan du och din barnläkare tillsammans tar reda på vad som är bäst för ditt barn.
Astma är en kronisk lungsjukdom där luftvägarna svullnar och drar ihop sig samtidigt som kroppen bildar överskott av sleim. Typiska symtom är väsande andning, hosta, andnöd och tryck över bröstet. Hos ett spädbarn kan du också lägga märke till fladdrande näsborrar, en blåaktig ton runt läpparna och att magen dras kraftigt in vid varje andetag. Hosta, som ofta förvärras på natten, kan i lindriga fall vara det enda symtomet.
Astma är notoriskt svårt att diagnostisera hos barn under fem år. Hos äldre barn och vuxna görs vanligtvis ett lungfunktionstest där patienten andas in djupt och blåser ut i ett mätinstrument. Det går inte att genomföra med spädbarn och småbarn.
Dessutom kan andra tillstånd ge symtom som liknar astma. Om en bebis har en luftvägsinfektion kan de redan från början smala luftvägarna svullna upp och fyllas med sleim – de två främsta kännetecknen på astma – mycket lättare än hos en vuxen eller ett äldre barn.
Förutom luftvägsinfektioner kan bronkiolit, krupp och respiratoriskt syncytialvirus (RSV) ge symtom som liknar astma, men oftast tillsammans med feber. Barn som drabbas av dessa sjukdomar kan dessutom ha något större risk att utveckla astma senare i livet. Mer sällan kan cystisk fibros orsaka väsande andning, tillsammans med många andra symtom, och för tidigt födda barn med outvecklade organ kan också väsa när de andas.
Läkaren försöker oftast först utesluta andra orsaker till symtomen, men kan ändå påbörja astmabehandling för säkerhets skull. Den vanligaste behandlingen är en inhalerad bronkdilaterare, alltså ett luftvägsvidgande läkemedel. Det kan ges via en ansiktsmaskliknande anordning eller som vätska.
Om barnets astma är svår kan kortisonpreparat (ofta kallade steroider, men helt skilda från de dopningspreparat idrottare använder) ges i tablettform i upp till fem dagar. Dessa kan dock endast användas av småbarn – inte av spädbarn.
Behöver ditt barn ofta bronkdilaterare, eller är det ett spädbarn som behöver steroidbehandling, kommer läkaren att ordinera ett långtidsverkande förebyggande läkemedel som minskar behovet av frekventa inhalationer. För barn ges ofta kromoglykat (kromolyn) dagligen, och vid svårare fall även inhalerade steroider.
Ibland kan läkemedlet montelukast användas för att minska inflammation i luftvägarna och lungorna hos barn över två år. Montelukast är ingen steroid utan är bättre känt som ett allergiläkemedel.
Steroider är antiinflammatoriska läkemedel, och de flesta är framställda versioner av kortison, som kroppen själv producerar naturligt. De verkar genom att minska svullnaden i luftvägarna.
Steroidbehandling mot astma betraktas generellt som säker när den följer läkarens ordination. Långvarig användning kan dock ge biverkningar, bland annat svampinfektioner i munnen (så kallad trush, som är vanlig om man inte sköljer munnen efter inhalering), heshet, viktökning på grund av ökad aptit, illamående samt hjärtklappning, oro eller hyperaktivitet. Många av dessa besvär kan lindras genom att dosen sänks.
En studie tyder på att steroider inte fungerar lika bra för spädbarn, men mer forskning behövs på området, och barnläkare fortsätter att använda steroider vid de allra svåraste fallen av astma.
Vissa oroar sig för att långvarig steroidanvändning kan hämma barnets tillväxt eller skada bentätheten, och forskningen pekar åt olika håll. En studie visade att ett barn kan växa långsammare under sitt första år med steroidbehandling, men att fortsatt användning inte gör barnet kortare som vuxen. Bevisen är dock fortfarande inte entydiga i någon riktning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online