Återkommande öroninflammationer är relativt vanligt hos spädbarn och småbarn. Det beror ofta på att örontrumpeten, som förbinder mellanörat med näsan och svalget, ännu inte är fullt utvecklad och lätt blir blockerad vid förkylningar. Tillståndet kan vara mycket obehagligt för barnet och kan i svåra fall leda till hörselnedsättning, vilket i sin tur kan påverka tal- och språkutvecklingen.
Här går vi igenom vad som definierar återkommande öroninflammation, vilka behandlingsalternativ som finns och hur du kan minska risken att ditt barn drabbas igen.
Ett barn bedöms ha återkommande öroninflammationer om han eller hon har haft fler än tre öroninflammationer på sex månader, eller fler än fyra under ett år. Typiska tecken att hålla utkik efter är feber, att barnet drar sig i öronen, är extra grinigt, har svårt att sova eller inte reagerar som vanligt på ljud.
Vid akut öroninflammation är förstahandsbehandlingen oftast en kombination av antibiotika, exempelvis amoxicillin, och smärtlindrande läkemedel som ibuprofen eller paracetamol. Smärtlindringen är viktig eftersom öroninflammation ofta gör ont, särskilt när barnet ligger ner. Kontakta alltid vårdcentralen eller BVC om du misstänker att ditt barn har en öroninflammation, så att rätt behandling kan sättas in.
Amning är den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga återkommande öroninflammationer, eftersom bröstmjölk innehåller antikroppar som stärker barnets immunförsvar. Andra riskfaktorer som går att påverka är:
Dessutom hjälper det att låta barnet ammas eller dricka sittande snarare än liggande, samt att undvika nappflaska i sängen.
Vissa läkare kan förskriva profylaktisk antibiotika, alltså lågdosantibiotika under en längre tid, för att förebygga nya infektioner. Denna metod används dock allt mindre, eftersom den har biverkningar och kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Beslutet bör alltid tas tillsammans med en läkare efter noggrant övervägande.
Som en sista utväg kan läkaren rekommendera ett mindre kirurgiskt ingrepp där ventilationsrör, så kallade dränagerör, läggs in i trumhinnan. Rören hjälper öronen att avleda vätska mer effektivt och minskar trycket i mellanörat. Behandlingen används vanligtvis endast för barn som redan har hörselnedsättning eller som får mycket frekventa öroninflammationer – oftast fler än fem per år.
Kontakta vården om ditt barn har hög feber, stark smärta, vätska som rinner ur örat eller om symtomen inte förbättras inom några dagar. Vid tecken på nedsatt hörsel, till exempel att barnet inte svarar på ljud eller pratar, bör du alltid söka vård snarast.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online