Amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC bekräftar att de flesta av de cirka 45 miljoner rökarna i USA började röka som tonåringar, och att de flesta unga rökare fortsätter med vanan utan aktiv insats. En undersökning från 2009, genomförd av National Institute on Drug Abuse (NIDA), visade dock att tonårsrökningen låg på en historiskt låg nivå. Trots det tänder fortfarande många high school-elever en cigarett – och riskerar därmed både beroende och allvarliga hälsoproblem.
Här går vi igenom de viktigaste farorna med tonårsrökning, från nikotinets grepp om hjärnan till riskerna för nästa generation.
Ungefär 35 miljoner människor försöker varje år sluta röka på egen hand, men de flesta återfaller inom en vecka. Forskare vid NIDA förklarar att dopamin – ett "må bra"-ämne som normalt frisätts när vi upplever något behagligt – frisätts i onaturligt stora mängder när man röker.
Den känsla av njutning som tonåringen upplever är kortvarig, och för att återuppleva den krävs ännu en cigarett. Så snurrar den farliga beroendespiralen igång, ofta redan efter några få cigaretter.
Tobak innehåller omkring 4 000 kemiska ämnen som kan orsaka hälsoproblem. Nikotinet är starkt beroendeframkallande och gör att pulsen och blodtrycket stiger samtidigt som blodkärlen dras ihop. Omkring 60 av ämnena i tobak misstänks vara cancerframkallande.
Tobaksrök släpper dessutom ut kolmonoxid och partiklar som tillsammans kallas tjära. Fortsätter tonåringen att röka kan både hjärtat och lungorna ta bestående skada – ofta långt innan symtomen blir märkbara.
Tonåringar som fortsätter röka löper ökad risk att drabbas av leukemi, grå starr och lunginflammation. Tobaksbruk kopplas till ungefär en tredjedel av alla cancerdödsfall, där lungcancer står för flest dödsfall – knutet till cirka 90 procent av fallen.
Andra cancerformer som kan bero på långvarigt tobaksbruk är cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, mage, bukspottkörtel, livmoderhals, njure, urinledare och urinblåsa. Rökande tonåringar kan också gradvis förlora en del av sitt luktsinne och sin smakupplevelse.
NIDA fann att mellan 2007 och 2008 rökte 20,6 procent av alla gravida flickor mellan 15 och 17 år under sin graviditet. Kolmonoxid och nikotin i tobaksrök kan störa fostrets syretillförsel.
Eftersom nikotin lätt passerar moderkakan kan koncentrationerna i fostret bli betydligt högre än hos modern. Fostrets blod, fostervattnet och bröstmjölken är också känsliga för nikotinets giftiga effekter – vilket innebär risk för både foster och nyfödda barn.
En rökande tonårsmamma kan omedvetet utsätta sitt barn för allvarliga faror. Risken ökar för dödfödsel, plötslig spädbarnsdöd, för tidig födsel och andningsproblem.
Röker hon dessutom minst ett paket per dag under graviditeten fördubblas risken att barnet själv blir extra mottagligt för nikotinberoende senare i livet. På så sätt kan rökvanan överföras från en generation till nästa.
Att förebygga rökstart är langt mer effektivt än att försöka sluta i efterhand. Genom att förstå hur snabbt nikotinberoende utvecklas hos unga – och vilka långsiktiga konsekvenser rökningen får för både kroppen och kommande generationer – kan ungdomar, föräldrar och skolor tillsammans bidra till att färre unga någonsin tänder den första cigaretten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online