Ungdomar befinner sig i ett slags gränsland mellan barndom och vuxenvärld. År 2005 skrev Ruben Gur, professor i psykologi vid University of Pennsylvania: ”Bevisen är numera starka för att hjärnan inte slutar mogna förrän i tidiga 20-årsåldern.” Ungdomar håller fortfarande på att utveckla kontrollen över de kognitiva processer som ligger till grund för varje rimlig definition av moral – bland annat impulsivitet, omdöme, planering inför framtiden och förmåga att förutse konsekvenser. Ungdomars moraliska utveckling är därför inte bara en angelägenhet för föräldrar och pedagoger, utan även för rättssystemet, forskare och terapeuter.
Trots att det finns många tolkningar av begreppet moralisk utveckling utgår de inflytelserika teorier som psykologerna Jean Piaget och Lawrence Kohlberg lanserade från att moral handlar om mer än att följa sociala normer och konventioner. Professor Larry Nucci vid University of Illinois at Chicago definierar moral som ”ens begrepp, resonemang och handlingar som rör människors välbefinnande, rättigheter och rättvisa behandling”. En person som avstår från att stjäla eller begå våldsbrott enbart av rädsla för att bli upptäckt och bestraffad gör därmed inget moraliskt val. Den som däremot betraktar sådana handlingar som felaktiga – oavsett lagar eller sociala konventioner – styrs av en genuin moral.
Piaget identifierade fyra stadier i den kognitiva utvecklingen, där det avslutande stadiet, de formella operationerna, inträffar under tonåren. När ungdomarna lämnar det konkreta skedet – i vilket de lär sig resonera kring konkreta föremål och observerbar verklighet – blir de kapabla att tänka i helt abstrakta banor och väga in olika perspektiv mot varandra.
Kohlberg vidareutvecklade Piagets arbete och formulerade sex stadier av moralisk utveckling. Ungdomar brukar vanligtvis placeras mellan det tredje och fjärde stadiet. I stadium tre, ”godsa interpersonella relationer”, grundas uppfattningen om rätt och fel på vad som gynnar de människor ungdomen faktiskt känner – familj, vänner och personer i närmiljön. I stadium fyra tänker man mer övergripande, utifrån samhället som helhet. Moraliken är fortfarande knuten till lagar och normer, men ungdomarna har då en mer sofistikerad förståelse för varför dessa lagar och normer är viktiga.
Även om ungdomar kan nå den nivå av moraliskt resonerande som Kohlberg och Piaget beskriver, ifrågasätter hjärnforskarnas upptäckter om det verkligen är rimligt att förvänta sig att tonåringar alltid handlar i linje med sitt moraliska omdöme. År 2004 redovisade American Bar Association resultatet av ett gemensamt hjärnforskningsprojekt med forskare från Harvard, UCLA och National Institute of Mental Health. Forskarna fann att frontalloben genomgår fler förändringar under tonåren än under något annat livsskede och att den ”ännu inte är färdigbyggd”, enligt NIMH-forskaren Jay Giedd. American Bar Association konstaterar dessutom att hormonella förändringar kan skapa emotionell oro som överskuggar det moraliska resonerandet och leder till riskfyllt beteende.
Abigail A. Baird, psykologiprofessor vid Dartmouth College, skrev 2006 att ungdomars moraliska utveckling i hög grad avgörs av deras förmåga att bearbeta och integrera information från umgänget med jämnåriga. Vissa teoretiker hävdar att kamraterna har större betydelse än föräldrarna för den moraliska utvecklingen, men enligt Baird förändras förälderns roll snarare än att den minskar. Kamrater blir en del av den komplexa process där tonåringens moraliska världsbild formas, men föräldrarna fortsätter hela tiden att bidra till dess utveckling.
Baird påpekar att ensidiga föreläsningar om moral har liten effekt på ungdomar. Kohlberg förespråkade i stället en sokratisk metod för att främja moralisk utveckling, där pedagoger presenterar moraliska dilemman och låter eleverna lösa dem. När eleven svarar utifrån sin aktuella nivå av moraliskt resonerande tillför läraren ny information som komplicerar problemet och skapar en kognitiv konflikt – en konflikt som bara kan lösas genom att eleven når en högre nivå av moraliskt tänkande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online