Den mest intensiva perioden av språkutveckling sker under den tidiga barndomen. Från födseln fram till sex års ålder når barn flera viktiga milstolpar i sin språkinlärning. Samtidigt visar aktuell forskning att tonåringar fortsätter att utveckla sina språkkunskaper – fast i en annan takt och på andra sätt.
Enligt artikeln "Teenage Brain: A Work in Progress", publicerad av National Institute of Mental Health, har forskare upptäckt att tonåringens hjärna genomgår strukturella förändringar. Mellan 11 och 12 års ålder sker en andra tillväxtspurt av grå substans (neuroner och deras kopplingar). En liknande spurt sker i vit substans – det lager som omger nervfibrerna – mellan 6 och 13 års ålder i de hjärnområden som specialiserar sig på språk. Denna tillväxt avtar efter 12 års ålder, vilket ofta betraktas som slutet på den kritiska perioden för språkinlärning.
Artikeln "Language Acquisition" från University of Delaware förklarar att tillägnan är den process genom vilken barn naturligt lär sig sitt modersmål. Flera teorier försöker förklara hur barn tillägnar sig språk. Hypotesen om medfödd förmåga menar exempelvis att barn föds redo för språk, och att tillägnan går snabbt under de två år som följer efter barnets första ord. Hypotesen om kritisk ålder hävdar att förmågan att lära sig modersmålet utvecklas från födseln fram till puberteten – en avgränsad period efter vilken barn inte kan tillägna sig mer syntax (ordordning) eller morfologi (ordens uppbyggnad).
Språkinlärning är enligt University of Delaware den medvetna kunskapen om ett språk, det vill säga att känna till dess regler. Artikeln "Improving Reading for Children and Teens" från Child Development Institute betonar att läsning är ett tydligt exempel på en inlärningsprocess som inte sker automatiskt, utan som måste tränas in aktivt över tid.
Enligt artikeln "Language Development in Adolescents" från Georgia State University är språkutvecklingen nästan fullbordad när barnet nått tonåren. Endast mindre förändringar sker i denna ålder. Tonåringar lär sig exempelvis att använda mer komplexa grammatiska strukturer och att anpassa sin språkstil efter situationen – oavsett om de pratar med vänner, lärare eller familj. Artikeln menar att den kritiska perioden för att lära sig ett andraspråk vid det här laget passerats. Inlärning är fortfarande möjlig genom immersion, det vill säga total språkmiljö, men fullständig flytthet nås oftast bara när språket lärs in i tidig ålder.
Artikeln "Second Language Learning and the Schooling of Immigrant Teenagers: Focus on Prevailing Misconceptions" från Stanford University visar att tonåringar ofta är bättre andraspråksinlärare än både yngre barn och vuxna. De har en välutvecklad kognitiv grund och effektiva inlärningsstrategier. Å andra sidan förväntas tonåringar tala mer sofistikerat än barn, vilket kan skapa extra press. För att bli skickliga i ett andraspråk behöver tonåringar exponeras för språket regelbundet och dessutom göra en egen aktiv insats. Hur lång tid processen tar går dock inte att förutsäga – den varierar från individ till individ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online