1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Utebliven mens (amenorré) – vanliga orsaker och när du bör söka vård

Amenorré, det vill säga utebliven menstruation, kan bero på många olika saker. I många fall är frånvaron av mens helt normal och förväntad, medan den i andra fall kan vara ett tecken på ett underliggande problem. Genom att känna till de vanligaste anledningarna till att mensen uteblir får du en bättre uppfattning om när det kan vara klokt att kontakta din läkare för en undersökning.

Reproduktiva orsaker

Flera fysiologiskt normala orsaker till utebliven mens hänger samman med kvinnans reproduktiva cykel. Den absolut vanligaste orsaken till att kvinnor inte menstruerar är graviditet. Efter en avslutad graviditet tar det dessutom en viss tid innan cyklerna återgår till det normala. Denna återhämtningsperiod är oftast kortare hos yngre kvinnor och hos dem som har god näringsstatus, medan den blir längre ju fler förlossningar kvinnan genomgått och ju mer hon ammat.

Kvinnor slutar även få mens permanent efter en hysterektomi, det vill säga en operation där livmodern tas bort, samt i klimakteriet, som utgör menstruationens naturliga slut.

Hormonella orsaker

Ett flertal hormonella störningar kan leda till att en kvinna uteblir från sin mens. Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) – en tillstånd där kvinnor ofta har övervikt, kraftig kroppsbehåring och onormalt höga nivåer av vissa hormoner – kan hindra ägglossning och därmed menstruation. En överaktiv eller underaktiv sköldkörtel samt tumörer i hypofysen kan också störa hormonbalansen så mycket att mensen uteblir.

Dessutom kan kvinnor sluta menstruera vid förtida menopaus, där äggreserven minskar redan före 40 års ålder.

Stress

Psykisk och fysisk stress kan leda till att mensen upphör. Stress påverkar hypotalamus, den del av hjärnan som styr de reproduktiva hormonerna. Vid svår stress kan denna påverkan bli så stor att den normala hormonfunktionen störs och mensen uteblir.

Extrem fysisk träning eller kraftig viktnedgång, exempelvis vid en ätstörning, kan också belasta kroppen så mycket att menstruationscyklerna rubbas. Det positiva är att dessa orsaker oftast går att vända när stressen upphör och kroppen återfår sin balans.

Läkemedel

Vissa mediciner kan göra att mensen uteblir som en naturlig biverkning. Hormonella preventivmetoder – som p-piller, plåster och spiral (intrauterin anordning) – kan helt eller delvis stoppa menstruationen. Även efter avslutad p-pillerbehandling kan det dröja tre till tolv månader innan cyklerna återgår till det normala.

Andra läkemedel som kan orsaka utebliven mens inkluderar antidepressiva medel, blodtrycksmediciner och cellgiftsbehandling (kemoterapi).

Strukturella avvikelser

Ibland beror utebliven mens på avvikelser i de reproduktiva organen. Om en kvinna föds utan livmoder, äggstockar eller vagina är det inte möjligt att menstruera. Ärrbildning i livmodervävnaden, exempelvis efter behandling av myom eller ett kejsarsnitt, kan skada livmoderslemhinnan så mycket att normal menstruation förhindras.

Avvikelser i vaginan, som en hinna som blockerar livmodermunnen eller en helt saknad vaginalöppning, kan också störa mensen eller göra att menstruationsblodet inte kan passera ut ur kroppen.

När bör du kontakta vården?

Har du inte fått mens på tre månader trots att du inte är gravid, ammar eller går i klimakteriet är det lämpligt att kontakta en läkare för utredning. Samma gäller om du aldrig har fått mens vid 15–16 års ålder. En tidig utredning ökar chansen att hitta och behandla eventuell bakomliggande orsak i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online