Mensvärk är något som drabbar många kvinnor världen över. Besväret kallas ofta bara "menskramp", men har det vetenskapliga namnet dysmenorré. Kvinnor i alla åldrar kan drabbas, och värken brukar börja i samband med att mensen sätter igång och sedan vara i upp till tre dagar. För vissa kvinnor är smärtan ett mindre besvär, medan den för andra kan utgöra ett verkligt hinder i vardagen.
Vävnaden som klär insidan av livmodern bildar ämnen som kallas prostaglandiner. Det är dessa som ligger bakom många av de obehagliga besvär som uppstår under menstruationen.
Prostaglandiner stimulerar livmodermusklerna att dra ihop sig. Eftersom alla kvinnor inte drabbas av mensvärk tror forskarna att kvinnor med högre halter av prostaglandiner är mer benägna att få de sammandragningar som orsakar värken.
Kvinnor som har kraftig mens kan också drabbas av diarré, kräkningar och huvudvärk under mensen, och prostaglandinerna misstänks även ligga bakom själva den kraftiga blödningen.
Även om viss smärta under mensen är helt normalt finns det tillstånd som ger upphov till smärta och som oftast kräver medicinsk vård. Exempel på sådana tillstånd är endometrios, myom, cystor på äggstockarna samt en trång livmoderhals.
Vissa kvinnor löper större risk än andra att drabbas av smärtsam menstruation.
Kvinnor som fick sin första mens tidigt, alltså före elva års ålder, och kvinnor vars mens varar längre än fem dagar hör till gruppen som oftare får problem med mensvärk.
Även övervikt och fetma ökar risken, liksom rökning och alkoholkonsumtion. Kvinnor som aldrig har varit gravida drabbas dessutom oftare. Många kvinnor upplever samtidigt att mensvärken minskar eller försvinner helt efter en graviditet.
Beroende på hälsoläge och sjukdomshistoria passar olika smärtlindringsmetoder olika kvinnor. De mest använda läkemedlen mot mensvärk tillhör dock familjen NSAID – icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel.
Bland de vanligaste preparaten finns naproxen (till exempel Aleve) och ibuprofen (som Advil).
De flesta läkare rekommenderar att behandlingen påbörjas cirka två dagar innan mensen beräknas komma. Det minskar inflammationen och kan därmed dämpa den totala smärtan när mensen väl sätter igång.
Alla läkemedel fungerar inte lika bra för alla. Om det första preparatet inte hjälper rekommenderar många läkare därför att testa en annan typ av smärtlindring.
Om du hellre vill undvika medicin, eller om den inte räcker till, finns det flera naturliga metoder som fungerar bra för många kvinnor. De flesta handlar om enkla livsstilsförändringar.
Under mensen kan du exempelvis lägga värme mot bäckenregionen – en värmekudde fungerar utmärkt – eller låta massera rygg och nedre buk.
När det gäller livsstilen kan regelbunden motion, särskilt i början av mensen, lindra besvären. En fettsnål vegetarisk kost har också visat sig hjälpa. Studier tyder dessutom på att tillräckliga doser av tiamin (ungefär 100 mg per dag) och kalcium (1 200 mg per dag) kan minska menssmärtan avsevärt.
Kontakta alltid vården om smärtan är svår, förvärras över tid eller påverkar din vardag – då kan det finnas ett underliggande tillstånd som behöver utredas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online