1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

De vanligaste gynekologiska ingreppen – vad du behöver veta

De vanligaste gynekologiska ingreppen används för att diagnostisera och behandla tillstånd som påverkar kvinnors hälsa. Ingreppen kan utföras på en gynekologmottagning, i en klinik eller på ett sjukhus. Varje procedur medför risker som varierar från lindriga till allvarliga. Din gynekolog avgör vilka undersökningar som är nödvändiga utifrån din sjukdomshistoria och de besvär du upplever.

Hysterektomi

Enligt Mission Health Systems är hysterektomi det vanligaste gynekologiska ingreppet. En hysterektomi innebär att livmodern tas bort, antingen via ett snitt i buken eller genom slidan. Under ingreppet kan hela eller delar av livmodern avlägsnas.

En partiell hysterektomi innebär att endast den övre delen av livmodern tas bort, medan en total hysterektomi kräver att både livmodern och livmoderhalsen avlägsnas. Vid en radikal hysterektomi tas livmodern, livmoderhalsen samt den övre delen av slidan bort. Vilken typ av hysterektomi som väljs beror på din sjukdomshistoria och orsaken till operationen.

Möjliga komplikationer inkluderar blödningar, infektioner och andningsproblem. Om äggstockarna dessutom tas bort under operationen kan en tidig menopaus uppstå, vilket kan påverka hormonbalansen och kräva hormonbehandling.

Utdilatation och skrapning (D&C)

En utdilatation och skrapning, ofta förkortat D&C, utförs på kvinnor som lider av oregelbundna blödningar, misstanke om livmodercancer eller myom. Ingripet fungerar som ett diagnostiskt verktyg för att fastställa orsaken till besvären och kan även kombineras med andra procedurer.

Vid en D&C vidgas livmoderhalsen och vävnad tas från livmoderns insida för analys. Proceduren kan utföras på ett sjukhus eller i en klinik, oftast i narkos eller regionalbedövning.

Riskerna inkluderar ärrbildning i livmoderslemhinnan och i sällsynta fall punktering av livmoderväggen. Kvinnor med bäckeninfektion, blodkoagulationsrubbningar eller hjärt- och lungsjukdom kan behöva avstå från ingreppet på grund av förhöjd risk.

Kolposkopi

Kolposkopi är en undersökning som vanligtvis görs som uppföljning efter ett onormalt cellprov (pap-test). Undersökningen utförs oftast på gynekologmottagningen eller i en klinik och tar bara några minuter.

Gynekologen använder ett förstoringsinstrument, en kolposkop, för att granska livmoderhalsen noggrant och tar samtidigt ett litet vävnadsprov från eventuella onormala områden för vidare analys. Under undersökningen kan du känna mensvärksliknande värk eller få en lätt blödning. I sällsynta fall kan kraftigare blödning eller infektion uppstå efteråt.

Ett onormalt resultat kan tyda på genitala vårtor, förstadier till livmoderhalscancer eller andra cellförändringar som behöver övervakas. Din gynekolog kan kombinera kolposkopin med ytterligare undersökningar för att ta reda på orsaken till det onormala cellprovet och rekommendera rätt behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online