
Precis som stress kan förvärra dåliga vanor kan stress i form av ångest och/eller depression också förstärka symptomen vid tvångssyndrom (OCD). Även biologiska faktorer spelar in – klimakteriet med sina hormonella svängningar kan bidra till ökade OCD-besvär. Här går vi igenom vad du bör känna till om sambandet mellan tvångssyndrom och klimakteriet.
Enligt boken The Menopause Book innebär tvångssyndrom (OCD) återkommande handlingar (tvångshandlingar) och/eller tankar (tvångstankar) som är mycket svåra att motstå, även när man vet att de är irrationella. Stigande östrogennivåer gör kvinnan mer sårbar för OCD, vilket förklarar varför risken för symtom ökar under graviditet, menstruation och klimakteriet.
Om du upplever tvångstankar eller tvångshandlingar som du känner att du inte kan kontrollera kan orsaken vara de förhöjda östrogennivåer som klimakteriet medför. Andra humörsvängningar som ofta förekommer samtidigt med OCD är ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), panikattacker samt olika former av social fobi – till exempel rädsla för att flyga, åka rulltrappa eller hiss, eller köra bil.
Tvångssyndrom kan yttra sig på flera sätt, och forskning tyder på att OCD som debuterar tidigt i livet skiljer sig från OCD som börjar i vuxen ålder. Signalsubstansen serotonin verkar spela en central roll vid OCD, eftersom den är inblandad i biologiska processer som styr humöret.
OCD beskrivs ibland som en stor tvååring – det går inte att resonera med, kräver uppmärksamhet och är obönhörligt tills det får som det vill. En kvinna som befinner sig i klimakteriet och samtidigt upplever denna irrationalitet kan ha mycket svårt att hantera vardagen utan rätt medicinsk behandling, särskilt eftersom depression ofta förekommer parallellt under denna period i livet.
Det finns flera effektiva vägar att lindra OCD-symtom:
Läkemedel: Farmakologisk behandling omfattar ofta selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), vilka hjälper till att balansera serotoninnivåerna i hjärnan.
Kognitiv beteendeterapi (KBT): Beteendeterapi leds av en psykoterapeut som kan lära ut både konkreta strategier och tekniker för avslappning och meditation för att minska symptomen.
Neurokirurgisk behandling: I mycket svåra och behandlingsresistenta fall kan kirurgiska ingrepp övervägas som en sista utväg.
Känner du igen dig i beskrivningen ovan är det viktigaste steget att söka hjälp. Kontakta din vårdcentral eller en psykolog – med rätt behandling går det bra att få kontroll över symptomen och leva ett bättre liv, även under klimakteriet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online