Tack vare medicinska framsteg och reproduktionsteknik är det idag möjligt för kvinnor i 50-, 60-årsåldern – och i ett fall till och med 70 års ålder – att bli gravida och föda friska barn. Graviditet efter klimakteriet, ofta förkortat PMP (post-menopausal pregnancy), är omdebatterat eftersom experter diskuterar om sena graviditeter är etiskt försvarbara. Kärnan i frågan handlar dock om att ge kvinnor fler valmöjligheter under sin reproduktiva livstid – att själv bestämma när de vill starta en familj eller utöka den.
Här följer stegen som krävs för att bli gravid efter klimakteriet:
En kvinna som har gått igenom klimakteriet kan bara bli gravid med hjälp av fertilitetsspecialister och modern teknik. Det finns mycket en läkare kan göra för att öka chanserna till en lyckad graviditet. Klimakteriet innebär slutet på menstruationscykeln och därmed fertiliteten – men livmodern fortsätter fungera och kan fortfarande bära ett barn till fullgången graviditet.
När en kvinna nått klimakteriet producerar hon inte längre ägg, och utan ägg kan ingen graviditet uppstå. Om kvinnan inte tidigare låtit frysa ner sina egna ägg krävs en äggdonation. En studie publicerad vid Hebreiska universitetet i Jerusalem konstaterar att både IVF-teknik (provrörsbefruktning) och äggdonation är nödvändiga för graviditet efter klimakteriet. Många unga, friska kvinnor donerar sina ägg mot ersättning. Äggdonatorn har en genetisk koppling till fostret, medan kvinnan som bär barnet skapar en emotionell relation. Äggdonation utförs genom ett kirurgiskt ingrepp.
Om kvinnan är gift eller har en manlig partner kan hans spermier användas för att befrukta ägget. Män förblir fertila hela livet. Har kvinnan ingen manlig partner kan hon använda sig av en spermibank – många fertilitetskliniker erbjuder även spermiedonatorer som tjänst.
I laboratorium placeras äggceller och spermiceller tillsammans i en glasskål så att ägget kan befruktas. När äggen befrukts läggs de i en inkubator i 48–72 timmar så att cellerna kan utvecklas till embryo.
Med PGD testas embryona innan de sätts in, för att säkerställa att de är livskraftiga och fria från kromosomavvikelser. Detta steg är extra viktigt för äldre blivande mödrar, eftersom risken för genetiska fel ökar med åldern.
När embryona är starka nog placerar läkaren in dem i livmodern hos den postmenopausala kvinnan. Detta görs genom livmoderhalsen med hjälp av en kateter. Läkare kan sätta in flera embryo för att öka chanserna till graviditet – men det ökar också sannolikheten för flerlingafödsel. Alla IVF-behandlingar lyckas inte, och ju äldre kvinnan är desto mindre är chansen till en fullgången graviditet. Behandlingen kan dock upprepas. Kostnaden per behandling varierar vanligtvis mellan cirka 100 000 och 250 000 kronor.
Efter insättningen får kvinnan viss hormonbehandling under två veckor. Om embryot fäster vid livmoderväggen och börjar växa visar graviditetstestet positivt resultat – och resan mot att bli mamma efter klimakteriet har påbörjats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online