Undersökningen som kontrollerar äggledarnas funktion kallas hysterosalpingografi (HSG). Det vanligaste skälet till att genomföra en HSG är vid utredning av ofrivillig barnlöshet, för att ta reda på om kvinnans äggledare är öppna och fungerar som de ska.
En kontrastvätska sprutas in via slidan och livmoderhalsen upp i livmoderhålan. Om de efterföljande röntgenbilderna visar att vätskan passerar ut i bukhålan betyder det att äggledarna är öppna och fungerar normalt.
HSG görs vanligtvis som en öppenvårdsprocedur på en röntgenavdelning vid ett sjukhus, även om vissa fertilitetsspecialister kan utföra undersökningen direkt på sin mottagning.
Om äggledarna är blockerade hjälper HSG läkaren att avgöra var blockeringen sitter. En måttlig blockering kan ibland lösas enbart genom att pressa kontrastvätskan genom äggledarna. Dessutom är det vanligt att fertiliteten ökar måttligt i minst tre månader efter en HSG, även om äggledarna redan var öppna före undersökningen.
En annan viktig funktion hos HSG är att kunna påvisa avvikelser i livmodern, exempelvis myom, ärrvävnad eller missbildningar av livmodern. Undersökningen görs oftast strax efter mensen men före ägglossningen, eftersom risken att man då är gravid är mycket liten.
Innan undersökningen bör du ta ett antiinflammatoriskt läkemedel, som ibuprofen, för att lindra eventuellt obehag. Kraftiga värkar liknande menssmärta kan uppstå både under och efter HSG, så det är klokt att ta ledigt från arbetet dagen och använda receptfria smärtstillande medel vid behov. Kontakta vården om du får kraftiga smärtor, feber eller onormal flytning efter undersökningen, eftersom det kan tyda på en infektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online