Meiosen är den form av celldelning som bildar könsceller, så kallade gameter. Dessa celler används vid sexuell fortplantning. Meiosen skiljer sig från andra former av celldelning eftersom de resulterande cellerna bara innehåller hälften så mycket genetiskt material som modercellen – de är haploida. Efter befruktningen får den nya cellen en uppsättning DNA från vardera föräldern.
Meiosen är i grunden likartad hos män och kvinnor, men det finns flera tydliga skillnader som gör sexuell fortplantning möjlig. Här går vi igenom de viktigaste: vilka gameter som bildas, hur cytoplasman fördelas, var processen sker samt när den startar och hur länge den pågår.
En av de största skillnaderna mellan manlig och kvinnlig meios är vilka gameter som bildas. Män producerar spermier, medan kvinnor producerar äggceller (oocyter). Bildningen av spermier kallas spermatogenes, medan bildningen av äggceller kallas oogenes.
Cytokinesen, alltså delningen av cytoplasman, skiljer sig markant åt mellan spermatogenes och oogenes.
Vid spermatogenes fördelas cytoplasman lika. Efter den första meiotiska delningen uppstår två sekundära spermatocyter av samma storlek. Även under meios II delas cytoplasman jämnt, vilket resulterar i fyra haploida spermatider som senare mognar till spermier.
Vid oogenes är cytokinesen däremot ojämn. Under den första delningen får den sekundära oocytten större delen av cytoplasman, vilket ger en stor sekundär oocyt och en liten polkropp. Endast den sekundära oocytten fortsätter till den andra meiotiska delningen. Även där är delningen ojämn, vilket resulterar i en stor äggcell och ytterligare en liten polkropp. Båda polkropparna sönderfaller och tas upp av kroppen, så att endast en stor äggcell återstår.
Notera: Oogenes ger upphov till en enda gamet, medan spermatogenes ger fyra gameter.
Både spermatogenes och oogenes äger rum i könskörtlarna (gonaderna), som är unika för respektive kön. Kvinnans könskörtlar är äggstockarna, medan mannens könskörtlar är testiklarna.
Hos män påbörjas meiosen i samband med puberteten. Processen fortsätter oavbrutet tills spermier har bildats, och kroppen producerar spermier under hela livet. Innan meiosen sker mitos för att bilda nya celler som kan dela sig meiotiskt.
Hos kvinnor inleds meiosen redan före födseln. Några veckor efter befruktningen börjar primära oocyter bildas. Meiosen är dock inte kontinuerlig hos kvinnor. Den primära oocytten går fram till profas I och stannar sedan. Först i puberteten återupptas meios I. Cellen går endast fram till metafas II och fullbordas inte förrän befruktningen sker. Det antas att kvinnor föds med alla de primära oocyter de kommer att ha under hela livet – en reserv som successivt minskar med åldern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online