Ett myom är en godartad tumör som växer i livmodern. Enligt Mayo Clinic har så många som tre av fyra kvinnor i fertil ålder livmodermyom, men de flesta vet inte om det eftersom knutorna sällan ger några symtom. Att ha myom innebär ingen ökad risk att utveckla livmodercancer, och risken för att myomen själva ska utvecklas till cancer är mycket låg.
Livmodermyom kan dock ibland leda till allvarligare komplikationer, exempelvis anemi på grund av kraftig blodförlust eller problem under graviditet. Därför är det klokt att inte ignorera eventuella symtom utan söka vård för en bedömning.
Myom klassificeras utifrån sin placering som antingen submukösa eller subserösa. Submukösa myom växer in i livmoderns hålighet och anses ligga bakom kraftig menstruationsblödning och nedsatt fertilitet. Subserösa myom växer på livmoderns utsida och trycker ofta mot urinblåsan, vilket kan ge upphov till urinvägsbesvär.
Om subserösa myom växer från livmoderns baksida kan de trycka mot ändtarmen eller nervrötterna i ryggen och därmed orsaka förstoppning eller ryggvärk.
De flesta kvinnor får inga besvär av sina myom, men ibland kan symtom uppstå. Det vanligaste tecknet är kraftiga och långdragna menstruationsblödningar, ibland tillsammans med smärta och blodkoaglar. Andra möjliga symtom är tryckkänsla eller smärta i bäckenet när myomen pressar mot omgivande organ, ett onormalt uppsvällt bukomfång samt smärta vid samlag.
Ett myom utvecklas när en enskild cell i livmoderns muskelvävnad börjar dela sig upprepade gånger och bildar en fast, gummiliknande massa. Den exakta orsaken till denna tillväxt är okänd, men flera faktorer tycks spela roll. Genetiska förändringar i livmoderns muskelceller påverkar deras normala tillväxt, liksom kroppens östrogennivåer. Myom innehåller oftast mer östrogen och fler östrogenreceptorer än den normala muskelvävnaden i livmodern.
Eftersom de flesta kvinnor med myom är helt symtomfria kan knutorna förbli oupptäckta under lång tid. Upplever du däremot besvär är det läge att kontakta en läkare för att ta reda på orsaken. Läkaren undersöker bland annat livmoderns storlek. Känns den förstorad beställs vanligtvis en ultraljudsundersökning eller en magnetresonansundersökning (MRI). När myomens storlek och placering har fastställts kan läkaren ge råd om lämplig behandling.
Om dina myom inte ger några besvär kan läkaren rekommendera en avvaktande strategi med regelbundna kontroller. Myomen brukar dessutom krympa av sig själva efter menopaus. Ger myomen däremot upphov till smärta och obehag finns flera behandlingsmöjligheter. Läkaren kan förskriva hormonreglerande läkemedel, exempelvis leuprolid eller nafarelinacetat, eller föreslå en hormonspiral som avger progestin för att lindra både smärta och kraftiga blödningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online