Hjärtklappning i klimakteriet: orsaker, symtom och vad du kan göra

Klimakteriet är den period i en kvinnas liv då menstruationen upphör permanent och fertiliteten tar slut. Det definieras oftast som ett år efter den senaste menstruationen. Övergången medför en rad förändringar i kroppen på grund av de hormonella förändringarna, och vanliga besvär inkluderar värmevallningar, nattsvettningar, humörsvängningar, sömnproblem, vaginal torrhet, irritabilitet, ökat bukfett, ledvärk, viktuppgång, koncentrationssvårigheter och tunnare hår.

Ett mindre känt men vanligt förekommande besvär är hjärtklappning, även kallat hjärtrytmrubbning eller oregelbunden hjärtslag. Det känns som att hjärtat slår kraftigt, snabbt eller oregelbundet på ett sätt som känns okontrollerbart. Orsaken är främst de hormonella fluktuationerna – framför allt sjunkande östrogennivåer – som påverkar hjärtats rytm och blodkärlens funktion. Besvären kan börja redan innan klimakteriet officiellt inleds och fortsätta under hela övergångsperioden.

Så känns hjärtklappningen igen

Om du blir medveten om ditt hjärtslag är det troligen hjärtklappning du upplever. Det känns ofta som att hjärtat hoppar över ett slag, eller att det slår extra många slag inom en kort tidsperiod. Klappningarna är vanligtvis sporadiska och pågår under ungefär två till tre månader. Ibland uppstår de samtidigt som värmevallningar.

Hur du minskar hjärtklappningen

Det finns flera åtgärder kvinnor kan vidta för att minska klappningarna eller bli av med dem helt:

• Undvik stimulantia som koffein, som finns i kaffe, te och läsk.
• Var försiktig med mediciner som antidepressiva medel, sköldkörtelhormoner och bantningspiller – rådfråga alltid din läkare innan du ändrar någon medicinering.
• Hantera stress genom avslappningsövningar, djupandning, yoga eller meditation.
• Upprätthåll en hälsosam livsstil med regelbunden måttlig motion, god sömn och en balanserad kost rik på magnesium och kalium.

Medicinska tillstånd som kan ligga bakom

Vissa medicinska tillstånd kan bidra till eller förvärra hjärtklappning under klimakteriet. Dessa inkluderar:

• Anemi – ett tillstånd där kroppen har för få röda blodkroppar
• Ångest
• Sköldkörtelproblem, exempelvis överaktiv sköldkörtel
• Lågt blodsocker
• Mitralisklaffprolaps – en deformitet i en av hjärtats klaffar

Om du misstänker att något av dessa tillstånd ligger bakom dina besvär bör du kontakta en läkare för utredning.

Aktivitet och motion

Om hjärtklappningen förvärras när du är fysiskt aktiv eller tränar, sluta genast med aktiviteten och vila tills besvären avtar. Intensiv träning kan förstärka klimakteriebesvären, så välj lugnare former av motion som promenader, simning eller stretching under perioder med mycket besvär.

När ska du söka akut vård?

Kontakta akut sjukvård omedelbart om hjärtklappningen kombineras med något av följande symtom:

• Skarp smärta mellan skulderbladen
• Dovhet eller domningar i armen
• Kraftig svettning
• Andnöd
• Bröstsmärta

Dessa symtom kan vara tecken på allvarliga kroniska tillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdom, som riskerna för ökar efter klimakteriet när östrogennivåernas skyddande effekt försvinner. Det är alltid bättre att söka vård en gång för mycket än en gång för lite.