
Äggstockscystor är vätskefyllda blåsor som utvecklas i äggstockarna i samband med ägglossningen, alltså när ägget släpps från äggstocken. De förekommer oftast hos kvinnor i fertil ålder, mellan puberteten och menopausen. De flesta äggstockscystor är vanliga och helt ofarliga, men de kan orsaka buksmärtor, illamående, kräkningar och oregelbundna menstruationscykler.
Vanligtvis försvinner äggstockscystor av sig själva inom tre månader utan att kvinnan ens märker av dem. När cystor upptäcks sker det oftast i samband med en gynekologisk undersökning. Läkaren kan då välja att följa cystan under några månader eller göra ett ultraljud för att kontrollera att den faktiskt krymper och försvinner.
Vissa kvinnor utvecklar äggstockscystor återkommande. I sådana fall kan det handla om polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Det är en hormonell sjukdom som innebär att kroppen producerar för mycket manligt hormon (androgener). Enligt The Hormone Foundation kännetecknas tillståndet av hormonrubbningar, överdriven hårväxt, oregelbundna menstruationscykler och polycystiska äggstockar, det vill säga många små cystor.
Ett vanligt sätt att förebygga cystor och behandla PCOS är att använda p-piller. Pillerna dämpar ägglossningen och ökar nivåerna av kvinnliga hormoner i kroppen. När ägglossningen upphör upphör även bildningen av nya äggstockscystor.
Boka tid hos din gynekolog. Om läkaren bedömer att p-piller är bästa åtgärden för att förebygga cystor skrivs ett recept ut. De flesta p-piller innehåller en kombination av östrogen och gestagen och säljs i förpackningar om 21 eller 28 tabletter.
Ta en tablett varje dag vid samma tidpunkt. En 21-pack innehåller 21 tabletter som tas dagligen, följt av en tabletfri vecka. En 28-pack består av 21 aktiva tabletter och 7 placebotabletter. Många tycker att 28-pack underlättar eftersom rutinen att ta pillret blir en fast daglig vana.
Rapportera biverkningar och boka uppföljning. Biverkningar av p-piller visar sig oftast under de första tre månaderna. Beroende på typ och svårighetsgrad kan läkaren välja att byta till en annan typ av preparat. Vanliga biverkningar är illamående, mensvärk, huvudvärk, oregelbunden blödning, yrsel, humörsvängningar och viktuppgång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online