Menopausen, det vill säga den permanenta upphörandet av menstruationen, inträffar för de flesta kvinnor någon gång mellan 47 och 55 års ålder. Men för en mindre grupp kvinnor kommer menopausen betydligt tidigare – före 40 års ålder. Detta kallas förtidig menopaus, även kallad prematur menopaus.
Kvinnor som drabbas av förtidig menopaus reagerar ofta med chock och sorg när de får veta att deras reproduktiva år är över, särskilt om de ännu inte har hunnit starta en familj. Det är viktigt att komma ihåg att förtidig menopaus inte ska förväxlas med tidig menopaus, som syftar på när menopausen inträffar mellan 40 och 45 års ålder.
Förtidig menopaus anses ha inletts när äggstockarna gradvis slutar producera östrogen och progesteron – de hormoner som reglerar kvinnans reproduktiva cykel. När menopausen är fullbordad ligger nivåerna av dessa hormoner på endast en tiondel av vad de gjorde före menopausen, vilket gör en graviditet omöjlig.
Förtidig menopaus kan bero på genetiska avvikelser, autoimmuna sjukdomar eller metabola sjukdomar som Addisons sjukdom eller diabetes. En kvinna under 40 år som har opererat bort sina äggstockar kommer att genomgå en förtidig menopaus. Den kan också utlösas av kemoterapi eller strålbehandling i samband med cancerbehandling.
En annan vanlig orsak är prematur ovariell insufficiens (POI), som innebär att äggstockarna antingen slutar producera ägg eller slutar bilda de hormoner som krävs för ägglossning.
Precis som vid vanlig menopaus kan symtomen vid förtidig menopaus omfatta värmevallningar, nattsvettningar, förändringar i menstruationscykeln (ofta kortare cykler), huvudvärk, led- och kroppsvärk, vaginal torrhet samt trötthet. Andra vanliga symtom är uppblåsthet, återkommande svampinfektioner och minskad libido.
Om den förtida menopausen orsakats av en operation, sjukdom eller genetiska faktorer kan symtomen bli extra intensiva. Det beror på att östrogennivåerna då sjunker snabbare än vid en naturligt inträffande menopaus.
Det finns idag inget botemedel mot förtidig menopaus. Vid mycket besvärande symtom kan läkaren dock förskriva hormonbehandling (HRT). Behandlingen innebär att kvinnan får i sig en låg dos syntetiskt östrogen i form av tabletter eller plåster, vilket ersätter det hormon som kroppen inte längre producerar. Detta lindrar besvären betydligt och kan dessutom skydda skelettet mot benskörhet.
Om du överväger hormonbehandling är det bra att veta att långvarig HRT kan öka risken för stroke, hjärtinfarkt och blodproppar. Diskutera därför alltid med din läkare hur länge behandlingen bör pågå och vilka alternativa behandlingsformer som eventuellt finns tillgängliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online