Att minska risken för arbetsskador är huvudmålet med ett beteendebaserat säkerhetsprogram. Redan i början av 1930-talet genomförde Herbert William Heinrich, anställd vid försäkringsbolaget Travelers Insurance Company, forskning om arbetsplatsolyckor. Resultaten visade att misstag från arbetstagare låg bakom cirka 90 procent av alla olyckor, skador och sjukdomar på arbetsplatser. Beteendebaserade säkerhetsprogram förebygger undvikbara olyckor och skador genom att öka medvetenheten bland de anställda.
Heinrich skrev boken "Industrial Accident Prevention: A Scientific Approach", som publicerades 1931 och ledde till att företag började analysera data mer systematiskt. I början av 1970-talet började dessutom en mängd artiklar om beteendebaserad säkerhet att publiceras. Det är oklart exakt när begreppet myntades, men 1997 sade författaren T.R. Krause att "... begreppet beteendebaserad säkerhet syftar strikt på användningen av tillämpad beteendeanalys för att uppnå kontinuerlig förbättring av säkerhetsprestandan". En del av processen kan innebära att arbetstagare får i uppdrag att observera osäkra beteenden hos sina kollegor.
Osäkra beteenden på arbetsplatsen kan leda till olyckor. Ett exempel är någon som klättrar på en stol med hjul för att nå något högt upp, stolen rör sig och personen faller och skadar sig. Behavioral Science Technology (BST), ett företag baserat i Kalifornien, främjar ett system där de anställda själva driver arbetet med säkert beteende. Företaget använder ordet "beteende" i teknisk mening, till skillnad från vardagligt språkbruk, och definierar det som "de observerbara och mätbara handlingar som är avgörande för prestationen inom en viss organisation". Används ordet på detta sätt innebär det inte skuldbeläggning.
Enligt BST ska man efter att ett riskbeteende har identifierats undersöka tre möjliga orsaker: den anställde accepterar att förändringar i beteendet ligger under hans eller hennes kontroll; en förändring är endast möjlig om specifika problem i arbetsytans eller arbetsuppgiftens utformning löses; eller under rådande förhållanden finns inget annat sätt att utföra uppgiften. I det senare fallet utforskas och implementeras konstruktionsändringar där det är möjligt.
En helhetssyn på hälsa och säkerhet betraktas av vissa som ett bättre alternativ till beteendebaserad säkerhet. Facket United Steelworkers of America (USWA) har exempelvis utgivit dokumentet "The Steelworker Perspective on Behavioral Safety". Dokumentet betonar vikten av arbetsplatssäkerhet och anger att faror och osäkra förhållanden orsakar skador och sjukdom – inte misstag från arbetstagare. Även om USWA erkänner att mänskliga misstag kan inträffa i arbetet fokuserar organisationen på utformningen av arbetsuppgifter och utrustning, eftersom deras forskning visar att allvarliga konsekvenser av mänskliga misstag har sin grund i osäkra arbetsförhållanden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online