
Arbetslivet förändras, och med det växer behovet av arbetsplatsbedömningar. Allt fler tillbringar hela arbetsdagen framför en dator på kontoret, vilket ökar risken för besvär orsakade av ensidigt upprepade rörelser, olämplig belysning och buller. När arbetsplatsen inreds på rätt sätt kan de flesta av dessa problem förebyggas.
En arbetsplatsbedömning – även kallad ergonomisk utredning – analyserar både den anställda och dennes arbetsmiljö. Utredningen omfattar arbetsplatsens fysiska utformning, exempelvis placeringen av dator och tangentbord, hur stolen är inställd samt arbetsytornas höjd och storlek.
Utöver möblernas och utrustningens placering ingår också ljudnivåer, belysning och teknik i bedömningen. Grundprincipen är enkel: arbetsplatsen ska anpassas efter människan som arbetar där – aldrig tvärtom. I Sverige regleras kraven bland annat av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:5).
Besvär från muskler och leder – så kallade muskel- och skelettbesvär – är de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen bland dem som arbetar vid arbetsstationer. Genom att forma arbetsmiljön efter individens behov förebyggs många av dessa besvär, samtidigt som risken för långvarig sjukskrivning minskar.
När utredningen är klar är det viktigt att genomföra de föreslagna ändringarna snarast. Ju snabbare åtgärderna införs, desto större blir effekten på både produktivitet och arbetsglädje. En välanpassad arbetsplats gör dessutom att medarbetarna mår bättre och stannar längre hos arbetsgivaren.
En tumregel är att upprepa bedömningen var sjätte månad till en gång per år. Den bör också göras om när nya arbetsuppgifter tillkommer eller gamla försvinner, när utrustningen byts ut eller när en medarbetare uppger besvär som kan kopplas till arbetsplatsen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online