Vad är esofagus? Anatomi, funktion och vanliga sjukdomar

Vad är esofagus?

Esofagus, eller matstrupen som den också kallas, är en muskulös slang som förbinder svalget med magsäcken. Röret är cirka 25 centimeter långt och ungefär 2,5 centimeter i diameter. Esofagus ligger bakom luftstrupen och hjärtat, samt framför ryggraden.

Matstrupens insida är klädd med en slemhinna som skyddar den mot skador från mat och dryck som passerar genom röret. Musklerna drar ihop sig och slappnar av på ett samordnat sätt – en rörelse som kallas peristaltik – vilket driver innehållet ner mot magsäcken.

Esofagus har två slutmuskler, så kallade sfinktrar: en i övre änden (den övre matstrupssfinktern) och en i nedre änden (den nedre matstrupssfinktern). Dessa sfinktrar ser till att mat och dryck inte rinner tillbaka upp i svalget eller upp ur magsäcken.

Esofagus funktion

Esofagus främsta uppgift är att transportera mat och dryck från svalget till magsäcken. Peristaltiken är den viktigaste mekanismen för denna transport. Peristaltik består av en serie ofrivilliga muskelkontraktioner som börjar i svalget och fortsätter ner genom hela matstrupen. Kontraktionerna skapar en vågliknande rörelse som pressar innehållet nedåt.

När vi sväljer slappnar den övre sfinktern av för att släppa in mat och dryck i matstrupen. Nere vid magsäcken slappnar den nedre sfinktern av för att släppa innehållet vidare. Mellan måltiderna hålls båda sfinktrarna stängda för att skydda luftvägar respektive magsäck.

Klinisk betydelse – vanliga sjukdomar i esofagus

Matstrupen kan drabbas av flera olika tillstånd, bland annat:

• Esofaguscancer: En av de vanligaste cancerformerna i världen, något vanligare hos män än hos kvinnor. Risken ökar med stigande ålder samt vid alkohol- och tobaksanvändning och övervikt.
• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): Ett tillstånd där maginnehåll rinner tillbaka upp i matstrupen. GERD kan ge symtom som halsbränna, illamående, kräkningar och bröstsmärta.
• Esofagusstriktur (matstrupsförträngning): Ett tillstånd där matstrupen blir avsmalnad. Förträngningar kan orsakas av inflammation, ärrbildning eller tumörer.
• Akalasi: Ett tillstånd där den nedre sfinktern inte slappnar av ordentligt. Akalasi kan orsaka sväljsvårigheter, bröstsmärta och uppstötningar.

Diagnos och behandling av matstrupssjukdomar

Flera olika undersökningar kan användas för att diagnostisera sjukdomar i matstrupen, bland annat:

• Gastroskopi (övre endoskopi): En undersökning där ett tunt, böjligt instrument med kamera i spetsen förs ner i matstrupen. Undersökningen gör det möjligt att inspektera slemhinnan och ta vävnadsprov (biopsier).
• Esofagusmanometri: En mätning där ett tunt, flexibelt instrument med trycksensor förs ner i matstrupen. Metoden används för att mäta trycket i matstrupen och bedöma sfinktrarnas funktion.
• Bariumsvalg: En röntgenundersökning där patienten sväljer en bariumhaltig vätska. Bariumet gör det möjligt att avbilda matstrupen och upptäcka eventuella avvikelser.

Behandlingen av matstrupstillstånd beror på den underliggande orsaken. Beroende på diagnos kan behandlingen omfatta läkemedel, kirurgi eller livsstilsförändringar, exempelvis kostomläggning och viktnedgång vid refluxsjukdom.