De vanligaste ergonomiska problemen bland medarbetare på avdelningar för frakt och mottagning är arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär (WMSD). Dessa skador, som ibland kallas repetitiva rörelseskador, drabbar kroppens mjukdelar – muskler, senor, ligament och nerver. Besvären kan uppstå plötsligt eller utvecklas gradvis under flera år.
Enligt Whole Building Design Guide bidrar lastkajer, sortering på transportband samt manuellt lyftande och hantering till störst antal WMSD i lagermiljöer. Skadorna kan uppträda i nacke, rygg eller övre extremiteter beroende på vilka arbetsuppgifter en person utför.
Att vistas i en stel stående ställning under långa arbetspass kan leda till ömma fötter, ländryggsvärk och stelhet i nacke och axlar. Sådana klagomål är vanliga bland dem som arbetar stående, inklusive personal inom frakt och mottagning. Canadian Centre for Occupational Health and Safety har förklarat hur en persons kropp påverkas av arbetsplatsen och de uppgifter som utförs. Faktorer som placeringen av kontroller och omfattningen av repetitiva kroppsrörelser kan göra det svårt för arbetstagare att vila sina muskler. Blodförsörjningen till musklerna minskar därmed, vilket kan påskynda trötthet och orsaka smärta i de muskler som håller kroppen upprätt. Långvarigt stående kan också leda till att blod samlas i benen och fötterna, vilket kan resultera i åderinflammation och stela, låsta leder.
Anställda utför ofta lyft och böjningar för att sortera paket och tillverka fraktkartonger. Sådana rörelser kan kräva stor kraft, vilket spänner musklerna till sin maximala kapacitet. Utan tillräcklig vila mellan aktiviteterna kan skador på muskler och stödjande vävnader uppstå. Tungt lyftande kan också belasta ryggen och utsätta den anställda för allvarlig skaderisk. Att böja sig med överkroppen för att placera paket på pallar eller i tomma kartonger belastar dessutom ländryggen extra. En sådan onaturlig arbetsställning kan öka risken för att utveckla WMSD genom att orsaka inflammation och öka trycket på nerverna.
Tendinit, en inflammation i senorna, beror på överanvändning eller onaturliga positioner av handleder eller axlar. Utan vila och tillräcklig läketid kan senan förkalkas och permanent skadas. Inom frakt och mottagning kan onaturliga handledslägen vid lyft, packning och bärande leda till tendinit. Ytterligare riskfaktorer är repetitiva arbetsuppgifter samt montering och fast grepp om handverktyg.
Avdelningar för frakt och mottagning kräver ofta att anställda trycker och drar paket med manuella kärror och truckar, glider paket över plana ytor samt slår in eller omsluter varor i förpackningsmaterial. Sådana vardagliga aktiviteter ligger bakom många skador – exempelvis vrickningar i ryggen, fall samt krosskador på fingrar, händer, fötter eller ben när de kläms mellan föremål. Undvik situationer där tryck eller drag sker med händerna ovanför axelhöjd eller under midjehöjd. Det är också bäst att inte utöva kraft i mer än fem sekunder åt gången eller i en vinkel som inte är rakt framför kroppen.
Många av dessa besvär går att förebygga. Använd stötdämpande golvfrimattor vid långvarigt stående, växla mellan sittande och stående arbete och ta regelbundna pauser för att stretcha. Hjälpmedel som pallyftare, vagnar med lättgående hjul och höj- och sänkbara bord minskar belastningen vid lyft och hantering. Utbildning i korrekt lyftteknik samt jobbrotering, där medarbetarna alternerar mellan olika arbetsuppgifter, gör dessutom att samma muskelgrupper inte överbelastas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online